Svensk Kirurgi nr 4-24

185 SVENSK KIRURGI • VOLYM 82 • NR 4 • 2024 Kirurgveckan Utbildning Carl Montán tog vid och talade om hur vi utbildar i beredskap och katastrofmedicin. Beredskapen har varit låg i Sverige sedan 90-talet men med ökande frekvens av naturkatastrofer, krig i närområdet och Natomedlemskapet har medvetenheten ökat på senare tid. Det finns lagstadgade krav på att sjukhusen ska ha katastrofmedicinsk beredskap. Socialstyrelsen har i uppdrag av regeringen tagit fram föreskrifter för utbildning och övning i katastrofmedicin. 2022 publicerades en studie av svenska sjukhus katastrofmedicinska beredskap för masskadesituationer som visade på många brister på alla kategorier av sjukhus, bland annat var övningsfrekvensen låg eller saknades helt1. Praktisk övning Det är viktigt att träna praktiskt, och att träna med sin lokala katastrofmedicinska beredskapsplan eftersom förutsättningarna skiljer sig mellan olika sjukhus. Socialstyrelsen anger för personal inom opererande verksamheter en kurs på fyra dagar. Den ska innefatta kunskap om masskadehändelse, stor olycka, katastrof och beredskapsnivåer samt sjukvårdens roll i totalförsvaret, organisation, ledning och resurser. Kursen behöver innehålla klinisk handläggning av skador vi inte är vana vid och av många skadade samtidigt, erbjuda träning i prioritering och snabb omställning till förenklade åtgärder, beslutsfattande och kommunikation. Nationellt har man enats om ett triagesystem som innefattar grön (=skall vänta), gul (=kan vänta 2h), Röd (=kan inte vänta) och blå (=så svåra skador att den drabbade konsumerar för mycket resurser i förhållande till övriga prioriteringar). Utbildare Många instanser erbjuder utbildning, både inom läkarutbildningen som valbar kurs, SK-kurser, Interna utbildningar, via kunskapscentrum för katastrofmedicin, regionala utbildningar som TKS i Stockholm och BoK i Västra Götaland, nationella militära utbildningar och internationella utbildningar som MRMI. TKS innefattar praktiska övningar av den egna beredskapsplanen och där deltar regionens sjukhus i team med läkare det vill säga akutläkare, anestesiologer, kirurger och sjuksköterskor från akutmottagning, operation och anestesi. MRMI är uppbyggd med inläsning och pre-test, föreläsningar samt två dagars simuleringsövningar och uppföljning på hemsjukhuset. Övningar kan läggas upp på olika sätt och för enstaka enheter eller hela regionen inklusive prehospitalt. Man kan träna uppstarten med kommunikation, ledning och styrning, table topövningar som också innefattar triage och omhändertagande med tex simuleringskort (MACSIM), eller fullskaleövningar med skademarkörer, material och i rätt lokaler. Det är viktigt att träna hur man ställer om sin akutmottagning till katastrofomhändertagande, eftersom det måste gå väldigt snabbt när något verkligen händer. Utrymme för förbättring Sammanfattningsvis behöver vi förbättra Sveriges katastrofmedicinska beredskap och det är viktigt att vi kirurger är med och driver detta. I en katastrof behöver vi tänka som ett team, och inte som isolerade enheter, för att samverka med prehospitala och civila aktörer, primärvård, ledning, polis och militär. Handen på hjärtat: Hur många av oss katastroftränar varje år? Hur många av oss har läst katastrofplanen och sina åtgärdskort? ■ Referenser 1. Soderin L, Agri J, Hammarberg E, Lennquist-Montan K, Montan C. Hospital preparedness for major incidents in Sweden: a national survey with focus on mass casualty incidents. Eur J Trauma Emerg Surg. 2023;49(2):635-51.

RkJQdWJsaXNoZXIy NjAyMDA=