191 SVENSK KIRURGI • VOLYM 82 • NR 4 • 2024 De mest empatiska påverkades mer, när man mätte kognitiv förmåga efter att ha bevittnat ohövlighet2. Att vara vittne till ohövlighet har också studerats hos medicinska team i en randomiserad studie där man utvärderade handläggningen av akut omhändertagande av prematurer i en simuleringsövning. Hälften av de 72 deltagarna var medlemmar av ett team där en skådespelande observatör uppträdde ohövligt. Tre oberoende bedömare, blindade för observatörens roll, bedömde teamets omhändertagande avseende både förmågan till diagnostik och prestation. De som haft en ohövlig observatör presterade signifikant sämre och detta kunde förklaras av minskat informationsutbyte och oförmåga att be om hjälp3. I en annan randomiserad simuleringsstudie bedömdes handläggningen av en stor peroperativ blödning hos ett operationsteam. Kirurgen var skådespelare och anestesiologernas diagnostiska och medicinska beslutsförmåga studerades i ett scenario med normalt beteende och ett där skådespelaren uppträdde ohövligt och otåligt. Med en hövlig kirurg presterade 91% av anestesiologerna som förväntat men med en ohövlig dito endast 64%. En oroande faktor var att anestesiologernas självskattade bedömning av sin prestation var liknande i båda grupper, vilket tyder på att den negativa påverkan förlöpte omedvetet4. Man har också sett samband mellan antalet anmälningar om oprofessionellt beteende hos kirurgen och andelen postoperativa komplikationer vid komplex kirurgi5. Vad kan man göra? Vad kan man då göra för att optimera teamets resultat? Många gånger är det svårt att påverka de yttre stressfaktorer som omger oss i vården, men vi kan påverka vad som anses som acceptabelt beteende. Dr Verma ordnar workshops på sin klinik en gång om året för att öka medvetenheten om beteendets påverkan på resultaten, och har också utvecklat en ”verktygslåda” för kliniker med exempel och åtgärder. Det finns en åtgärdstrappa med interventioner. Från ett enklare samtal under en kafferast med den som varit ohövlig via workshops och simuleringsövningar på arbetsplatsen för att höja medvetenheten till disciplinpåföljd för den som inte ändrar sitt beteende. Samtal som intervention Det kan vara obekvämt och känsligt men är samtidigt helt nödvändigt att konfrontera den som varit ohövlig. Detta samtal behöver ske enskilt och gärna över en kopp kaffe när situationen lugnat ned sig. Det kan underlätta att ha en tydlig struktur för samtalet där man försöker vara lugn, inkännande och ickedömande. Samtalet har två syften: att visa att man bryr sig om personen i fråga och att informationen ska nå fram. Samtalet kan indelas i tre delar. Den första är en check-in där man frågar hur personen mår och visar att man bryr sig om vederbörande. Den andra där man efterfrågar dennes egen uppfattning av vad som hände. Den tredje där man förmedlar budskapet att människor har blivit upprörda och att man vet att personen i fråga vill få reda på detta och vill göra rätt. Våga intervenera där det behövs Paradoxalt nog kan det kännas lättare att ta upp ett enstaka ohövligt beteende med en person som vanligtvis är snäll och trevlig jämfört med den som är känd för att alltid vara otrevlig, men det är den sistnämnda som verkligen behöver konfronteras. Det kan också vara svårt för personen som utsatts att själv ta upp det med den som varit ohövlig. Att föra ett bra samtal över hierarkigränserna som till exempel mellan chef och underlydande eller överläkare och underläkare. Ett alternativ är att utse personer på varje nivå på arbetsplatsen som efter en kort utbildning genomför samtalen. Kirurgens ansvar Kirurgen på operationssalen är en arbetsledare och den som är ytterst ansvarig för resultatet, och är till skillnad från tex anestesiologen närvarande under hela operationen. Vi är därmed viktiga och det är vi som statuerar exempel för acceptabelt beteende. ”It’s nice to be important but it’s more important to be nice” som det brukar heta. ■ Referenser: 1. Porath C, Pearson C. The price of incivility. Harv Bus Rev. 2013;91(1-2):114-21, 46. 2. Gilam G, Horing B, Sivan R, Weinman N, Mackey SC. The Decline in Task Performance After Witnessing Rudeness Is Moderated by Emotional Empathy-A Pilot Study. Front Psychol. 2020;11:1584. 3. Riskin A, Erez A, Foulk TA, Kugelman A, Gover A, Shoris I, et al. The Impact of Rudeness on Medical Team Performance: A Randomized Trial. Pediatrics. 2015;136(3):48795. 4. Katz D, Blasius K, Isaak R, Lipps J, Kushelev M, Goldberg A, et al. Exposure to incivility hinders clinical performance in a simulated operative crisis. BMJ Qual Saf. 2019;28(9):750-7. 5. Cooper WO, Spain DA, Guillamondegui O, Kelz RR, Domenico HJ, Hopkins J, et al. Association of Coworker Reports About Unprofessional Behavior by Surgeons With Surgical Complications in Their Patients. JAMA Surg. 2019;154(9):828-34. Kirurgveckan
RkJQdWJsaXNoZXIy NjAyMDA=