209 SVENSK KIRURGI • VOLYM 82 • NR 4 • 2024 Bröstkirurgi säga i likhet med Sveriges standardiserade vårdförlopp6. Men nyligen utökades de 28 kalenderdagarna till 357. Överbehandling, biverkningar och livsstilsfaktorer Överbehandling av benigna diagnoser skapar köer till utredning och behandling för bröstcancerpatienter. Fokuserade utbildningsinsatser utanför bröstenheterna har varit framgångsrikt. Livsstilsfaktorer diskuterades. Kända riskfaktorer som obesitas, rökning och alkohol ger 5-15 % ökad risk för bröstcancer. Data från nationellt kvalitetsregister för bröstcancer (NKBC) visar att mindre än 20% av patienterna röker eller varit rökare och patienterna är inte särskilt överviktiga. Hänsyn till BMI tas inte när det gäller förskrivning och dosering av bröstcancermediciner, likaså tas inte hänsyn till BMI i vetenskapliga cytostatikastudier. Toxiska bieffekter underrapporteras i kliniken och få långtidsrapporter om bieffekter publiceras där livskvalitetsstudier ingår. Strålbehandling diskuterades med den variation av behandling som föreligger. Inom Europa varierar till exempel tid till behandling, typ av strålbehandling, behandlingens längd och re-bestrålning. Nyttan med protonstrålningens över konventionell behandling diskuterades och delade meningar framfördes. Uppföljning och överlämning till primärvården efter avslutat primär uppföljning är oklar I likhet med diskussioner för bröstcancerorganisationerna i Sverige efterlyser man uppföljning av bröstcancerbehandlade patienter som släppts från slutenvården. Avsaknaden av strukturerad uppföljning och bristande samarbete med primärvården påverkar livskvaliteten negativt. Både från patientrepresentanter och onkolog poängterades att patienter med metastatisk cancer blir suboptimalt behandlade och utredda och känner stor osäkerhet. Patientmedverkan Från flera av deltagarna såväl patientrepresentanter, kliniker och forskare betonades att patienter ska medverka i nya forskningsprojekt och i skrivande av riktlinjer från början och under hela processen. Patienter och vårdgivare ser på kvalitetsarbete med olika fokus vilket framkommer vid granskningarna av brustenheter som genomförts. Patienter och forskare har också olika prioritet på utfallsmått. Palliativ bröstcancerbehandling är ett underrapporterat ämne med tanke på ökad livslängd hos bröstcancerpatienter. Att använda patientrapporterade utfallsmått PROM kontinuerligt rekommenderades. Goda svenska förutsättningar Sammanfattningsvis gav dagen en insikt om olikheterna inom bröstcancervården som finns i Europa. Vi bör också engagera och utnyttja våra patienters erfarenheter mer. För att mäta och bibehålla hög kvalitet är tillgång till datateknisk kompetens och utnyttjande av artificiell intelligens viktigt. Datamanager och ett motiverat team är oumbärliga framgångsfaktorer för att analysera och överföra data. Tack vare nationella riktlinjer, rätt till behandling, och god rapportering i NKBC8 får våra patienter avsedd behandling och har god överlevnad. Majoriteten som besvarar patientrapporterade utfallsmått (PROM) i NKBC känner sig också delaktiga i sin behandling. Det produceras mycket forskning tack vare att registerdata är valida med hög täckningsgrad. De svenska kvalitetsregistren med information om patientens väg genom vården har möjliggjort jämförande analyser om vården i landet. Strukturella förändringar har skett och framför allt har centralisering skapat större enheter för att tillhandahålla all expertis som krävs i högspecialiserad vård. För elektiv imperativ kirurgi har detta varit fördelaktigt. Situationen för bröstcancervården i Sverige är i kontinuerlig utveckling och vi har därför en viktig roll i det europeiska samarbetet. ■ Referenser 1. (Oxford University Press 2020 ISBN 978-0-19-883974-9). 2. Mansel RE, Fallowfield L, Kissin M, Goyal A, Newcombe RG, Dixon JM, Yiangou C, Horgan K, Bundred N, Monypenny I, England D, Sibbering M, Abdullah TI, Barr L, Chetty U, Sinnett DH, Fleissig A, Clarke D, Ell PJ. Randomized multicenter trial of sentinel node biopsy versus standard axillary treatment in operable breast cancer: the ALMANAC Trial. J Natl Cancer Inst. 2006 May 3;98(9):599-609. doi: 10.1093/jnci/djj158. 3. Biganzoli L, Marotti L, Hart CD et al. Quality Indicators in Breast Cancer Care: un update from the Eusoma Working Group, European Journal of Cancer 86 (2017): 59-81 DOI: 10.1016/j. ejca.2017.08.017 4. Dembrower K, Crippa A, Colón E, Eklund M, Strand F; ScreenTrust CAD Trial Consortium.Artificial intelligence for breast cancer detection in screening mammography in Sweden: a prospective, population-based, paired-reader, non-inferiority study . Lancet Digit Health. 2023 Oct;5(10):e703-e711. doi: 10.1016/S2589-7500(23)00153-X. Epub 2023 5. Dahlblom V, Tingberg A, Zackrisson S, Dustler M.J Personalized breast cancer screening with selective addition of digital breast tomosynthesis through artificial intelligence.Med Imaging (Bellingham). 2023 Feb;10(Suppl 2):S22408. doi: 10.1117/1.JMI.10. S2.S22408. Epub 2023 Jun 1. 6. https://www.england.nhs.uk/statistics/statistical-work-areas/cancerwaiting-times/ 7. https://kunskapsbanken.cancercentrum.se/diagnoser/brostcancer/ vardforlopp/ 8. https://cancercentrum.se/samverkan/cancerdiagnoser/brost/kvalitetsregister/
RkJQdWJsaXNoZXIy NjAyMDA=