232 SVENSK KIRURGI • VOLYM 82 • NR 5 • 2024 Ursprunget Morbiditets- och mortalitetskonferensen som en möjlighet för läkare att öppet diskutera fel och möjlighet till förbättring med kollegor uppkom vid förra sekelskiftet och parallellt med expansionen av kirurgisk vård. Ernest Amory Codman, 1869-1940 var kirurg i Boston och namnges ofta som idégivare och upphovsman till morbiditets och mortalitetskonferensen (Neuhauser, 2002). Morbiditets- och mortalitetskonferenser bedrivs sedan dess inom många medicinska specialiteter. Målsättning med konferensen Morbiditets- och mortalitetskonferenser genomförs vanligen som analys av identifierade negativa resultat i patientvården genom peer review, kollegial granskning. Målen för den klassiska morbiditets- och mortalitetskonferens är att identifiera ogynnsamma resultat förknippade med medicinska fel och kirurgiska misstag, att modifiera beteende och rutiner baserat på tidigare erfarenheter och att förhindra upprepning av fel och förutsättningar som leder till komplikationer. Konferensen har också en viktig pedagogisk roll för att förmedla kunskap och erfarenhet avseende handläggning av komplikationer som inträffat. Morbiditets-och mortalitetskonferenser genomförs på många svenska kirurgkliniker och grundprinciperna för genomförande är öppenhet förtroende och kollegialitet (Orlander et al., 2002). Konferenser får inte vara bestraffande och skall fokusera på målet förbättrad patientvård. Lagstiftningen Systematiskt kvalitetsarbete är centralt inom modern sjukvård. Arbetet har sedan lång tid influerats av det framgångsrika säkerhetsarbetet i verksamheter som flyg-, kärnkrafts och offshoreindustrin. Den svenska patientsäkerhetslagens kapitel 3 §3 anger att Vårdgivaren ska utreda händelser i verksamheten som har medfört eller hade kunnat medföra en vårdskada. Syftet med utredningen ska vara att klarlägga händelseförloppet och vilka faktorer som har påverkat det, samt ge underlag för beslut om åtgärder som ska ha till ändamål att hindra att liknande händelser inträffar på nytt, eller att begränsa effekterna av sådana händelser om de inte helt går att förhindra. Utvärdering på andra sätt Detta har medfört att många vårdgivare idag använder digitala system för avvikelserapportering och har en ganska omfattande organisation för genomförandet av händelseanalyser med specialiserad personal som arbetar med patientsäkerhetsarbete. Kvalitetsregister skapar också en stor mängd data som medger kvantitativ analys av resultat och komplikationer inom kirurgi. Modernt säkerhetsarbete inom sjukvården har ett omfattande vetenskapligt underlag som medfört att diskussionen kring medicinska fel flyttats från individuellt ansvar till ett systembaserat tänkesätt och arbete med medicinsk säkerhet på flera nivåer (Reason, 2000). Har konferensen spelat ut sin roll? Allt detta har gjort att den klassiska morbiditets-och mortalitetskonferensens betydelse för medicinsk säkerhet och kvalité har ifrågasatts (Anderson & Farmer, 2016; Bechtold et al., 2007; Offenbartl, 2008). Grundprincipen att kollegor själva väljer ut fall som skall presenteras och att granskning av handläggningen görs internt på kliniken av kollegor medför risk för selektion och brist på systematik samt att man missar systemfel och underliggande orsaker i organisationen. Det kan bli allt för stort fokus på individens agerande under besvärliga förhållanden. Moderniserade konferenser Det har därför diskuterats möjligheter att modernisera konferensen med systematisk dataanalys från register och klinikens egna resultat för att få en kombination av traditionellt fokus på individens insatser med ett modernt systembaserat säkerhetstänkande (Anderson & Farmer, 2016; Bechtold et al., 2007; Offenbartl, 2008). Risken med ett sådant arbetssätt kan vara att det blir mer byråkratiskt och tungarbetat samt försvårar den öppna diskussionen inom kliniken när transparensen gentemot yttre system ökar. Möjligheten att använda kvalitetsregister och på sikt våra digitala patientjournaler och bildhanteringssystem för att identifiera avvikelser skulle å andra sidan avsevärt förbättra möjligheten få med viktiga fall på våra morbiditets- och mortalitetskonferenser. Mortalitets- och morbiditetskonferensens roll och betydelse Att patienter dör eller komplikationer tillstöter inom vården kan vara en naturlig följd av sjukdom, underliggande sjukdomsprocesser, ålder och trauma men det kan också vara en effekt av bristande rutiner, resurser och kompetens inom vården. Det kan också bero på fel och misstag. När det inte går väl för våra patienter är det angeläget att analysera varför och hur vi kan göra bättre i framtiden. Per-Anders Larsson arbetar vid forsknings- och utvecklingsenheten vid Skaraborgs sjukhus som professor och är före detta överläkare i kirurgi. Kirurgveckan Per-Anders Larsson, Skövde, per-anders.larsson@ vgregion.se
RkJQdWJsaXNoZXIy NjAyMDA=