238 SVENSK KIRURGI • VOLYM 82 • NR 5 • 2024 Kirurgveckan munikation, skriftlig kommunikation, kroppsspråk samt kombinationer av dessa. Vart och ett av de olika sätten att kommunicera har såväl styrkor som svagheter. Situationsmedvetenhet Att skaffa sig och behålla koll på läget, så kallad situationsmedvetenhet, innebär att teamet skapar en delad och aktuell bild av personens tillstånd och vilken kapacitet och vilka resurser teamet har. Teamledaren behöver förstå och bedöma vilken vård som är planerad, samt til�- lämpa logistiska färdigheter så att rätt resurser används på rätt sätt och vid rätt tillfälle. Detta kräver att teammedlemmar aktivt delar med sig av sin bild av situationen och förändringar i tillstånd. Attityder En attityd kan definieras som hur man 1) medvetet eller omedvetet, 2) positivt eller negativt och 3) betraktar och bedömer ett fenomen eller händelse. Attityder kan delas in i riskfyllda och säkra attityder. Teamledarens attityd är kanske den viktigaste för att skapa en öppen och positiv kommunikationsmiljö. Ledarskap och följarskap Ett välfungerande traumateam består av en ledare och en eller flera följare. Begreppet följare kan klinga negativt och passivt, men för att ett team ska lyckas med sin uppgift krävs aktiva och dedikerade följare. Ett team som både stödjer och utmanar sin ledare ökar teamets prestationsförmåga, bidrar till ökad patientsäkerhet och ökar patientens chans att överleva. Teamledarens uppgifter är att i varje enskild situation säkerställa att teamets samlade resurser används så effektivt som möjligt samt att etablera och behålla ett bra samarbetsklimat. Ett bra följarskap kännetecknas bland annat av förmåga att tänka och arbeta självständigt, motivation, och kompetens. Aktiva följare är en förutsättning för framgångsrika team och organisationer, och en av ledarens uppgifter är att främja och uppmuntra sina teammedlemmar att ta en aktiv roll. Våra begränsningar Hur vi uppfattar och agerar i en situation är inte bara beroende av våra kunskaper och färdigheter, utan påverkas också av till exempel stress, som kan vara fysisk eller kognitiv. När situationen är oklar, patientens tillstånd är kritiskt eller där stressen är hög, kan delar eller hela teamet uppleva situationen som hotande. Den mentala bilden av situationen domineras helt av känslor, och kan bli förvrängd. Trötthet och utmattning påverkar vår förmåga att lösa problem, då framför allt genom att försämra omdöme och reaktionssnabbhet. Strukturerad och återkommande träning av överenskomna arbetssätt är viktiga moment som möjliggör för individer att utföra komplexa och utmanande arbetsuppgifter även i hårt pressade situationer. Beslutsfattande När ett traumateam tar hand om en patient kan fördelningen över vem som får fatta beslut variera mellan tre principiella modeller. (Se figur nästa sida.) Ingen av dessa tre modeller är bäst i alla situationer, men en skicklig teamledare kan värdera vilken modell som passar bäst i den givna situationen och kan anpassa efter situation hur teamet leds. Standardiserad operativ procedur Standardiserad operativ procedur (SOP) syftar till att ett visst moment alltid utförs på samma sätt. Exempel är PHTLS, ATLS, checklistor och primary survey. Svensk traumasjukvård är välförsedd med standardiserade operativa procedurer, men även dessa behöver regelbundet tränas. Standardiserade operativa procedurer tränas med fördel enskilt eller i mindre grupper. Hur kan kompetenta traumateam utbildas? Innan utbildning överhuvudtaget sätts i gång gäller att bedöma vilka behov som finns. Utan tillräckliga individuella tekniska färdigheter är det ingen större idé att träna teamsamarbete. Figuren beskriver en modell för hur utbildning kan ske. I första steget ligger fokus på att Riskfylld attityd Säker attityd Anti-auktoritär – ”Säg inte till mig vad jag ska göra” ”Följ rutinerna – de är oftast rätt” Impulsiv – ”Gör något – snabbt” ”Inte så snabbt – tänk efter först” Osårbar – ”Det händer inte mig” ”Det händer mig också” Macho – ”Jag kan göra det” ”Att ta onödiga risker är dumt” Resignation – ”Det är inte lönt” ”Det är visst lönt. Jag/vi kan göra skillnad” Stress – ”Låt oss nu få detta gjort snabbt så att vi kan ta itu med nästa uppgift” ”Om den här uppgiften måste göras, ska den göras rätt från början”
RkJQdWJsaXNoZXIy NjAyMDA=