240 SVENSK KIRURGI • VOLYM 82 • NR 5 • 2024 Kirurgveckan När ska man laparotomera? Utöver vetenskapliga meriter har Maria stor klinisk erfarenhet av traumakirurgi från Sydafrika. Hennes föreläsning om traumalaparotomi gick som lunchföreläsning både måndag och tisdag. Föreläsningen inleddes med en trevlig hälsning från en av hennes kollegor i Sydafrika som också hade varit behjälplig med bra instruktionsvideos. Inledningsvis avhandlades olika indikationer för traumalaparotomi vilka kan delas in i två grupper. Kliniska fynd i samband med ATLS-handläggningen: • Misstänkta skador i bukhålan och samtidigt cirkulatorisk instabilitet där ytterligare undersökning riskerar att fördröja livsviktiga åtgärder • Tecken på tarmskada till exempel evisceration, peritonit, blod per rektum och utspänd buk • Hemodynamisk instabilitet och tecken på pågående blödning eller positiv FAST. Röntgenfynd: • Uppenbara solida organskador som inte kan behandlas konservativt • Fri gas • Fri vätska hos män • Större mängd fri vätska oavsett kön. Ett observandum är patienter med buksmärta och samtidig seat belt sign som kan vara tecken på bucket handle-skada eller patienter med buksmärta och en Chancefraktur. Chancefraktur är en tvärgående fraktur genom kotkroppen och är en indirekt indikator på att bålen med stor kraft har genomgått en hyperflexion. Detta medför att tarmpaketet slungas framåt med hög fart och att tarmen och mesenteriet kan få slitskador. Något som ofta diskuterats i traumasammanhang är The lethal triad. Denna har nu reviderats och man kallar det i stället The lethal diamond: Hypotermi, koagulopati, metabol acidos och hypokalcemi. Avseende the lethal diamond måste vi till stor del förlita oss till kollegorna på narkossidan samt det prehospitala omhändertagandet. Förbered dig Tips på kliniska och mentala förberedelser inför själva laparotomin kan vara att be narkosen starta klockan och säga till var tionde minut eftersom man lätt får tunnelseende i stressade situationer, koppla två sugar och att inte glömma antibiotikaprofylax. Målet med traumalaparotomi är att stoppa blödning och kontamination samt förbättra fysiologin. Flera värdefulla kliniska åtgärder vid traumalaparotomin nämndes, som proximal blödningskontroll med manuell aortakompression, hur man utför instrumentell aortakompression och hur man utför bukpackning. Blödningskontroll Första åtgärden vid stor intraabdominell blödning är att använda handen och försöka uppnå en initial kontroll. Vid manuell aortakompression börjar man med att föra magsäcken neråt och öppna omentum minus trubbigt i den avaskulära delen under diafragma. Till höger om esofagus kan man då komprimera aorta mot kotpelaren. Här kan man fria fram aorta och sätta på aortatång, alternativt anlägga en aortaocklusionsballong (REBOA) om angiografi och tid finns. Vid penetrerande våld återfinns skadorna längs sårkanalen och man ska då eviscerera tarmpaketet och gå direkt på blödningskällan som ofta är i mesenteriet. Det går snabbast att manuellt skopa ut blodet jämfört med att använda sug. Traumalaparotomi, när och hur? Roshanak Badri, Stockholm, roshanak.badri@kirub.se Kirurgveckan i Karlstad började starkt redan på måndag morgon med bra och välbesökta föreläsningar varav flera som var anordnade av KIRUB. Liksom tidigare år erbjöds varje dag fyra olika lunchföreläsningar för ST-läkare att välja bland. Dessa är kortare och behandlar ett specifikt ämne. Maria Wikström arbetar till vardags som överläkare på akut- och traumasektionen på sjukhuset i Arvika. Hennes specialintresse är trauma och hon har nyligen disputerat inom leverskador och möjliga behandlingsåtgärder vid stora blödningar på grund av trauma.
RkJQdWJsaXNoZXIy NjAyMDA=