243 SVENSK KIRURGI • VOLYM 82 • NR 5 • 2024 Kirurgveckan Laparoskopiska möjligheter Jacob talade om fördelarna med laparoskopisk teknik även vid akuta ingrepp såsom rafi på ett perforerat ulcus duodeni. Den laparoskopiska tekniken har traditionellt inte ansetts ha någon plats vid akut- och traumakirurgi men allt fler studier visar på lägre mortalitet och morbiditet associerade med den tekniken, sannolikt sekundärt till att ett mindre trauma tillfogas den redan påfrestade fysiologin. Bengt Cederlund, anestesiolog vid Södertälje sjukhus, SPOR styrelse, berättade om samarbetet mellan SPOR och NAG med att utveckla och förbättra SWELA (Swedish NELA) med uppdaterad KVÅ-kodlista, automatiserad dataöverföring från Orbit och Cosmic och framtida datauttag även från Akutvårdsregistret. Ovanstående kommer att underlätta uppföljningen av införandet av akuta laparotomiflödet i Sverige. Värdet av standardiserat omhändertagande Härnäst följde en presentation av Terje Jansson Timan, anestesiolog vid NÄL, som talade om ettårsuppföljningen av studien Standardised perioperative Management of patients operated with acute Abdominal Surgery in High-risk and emergency setting (SMASH). Studiens syfte var att implementera och utvärdera ett standardiserat perioperativt omhändertagande hos patienter som genomgår akuta bukoperationer och undersöka om det leder till minskad mortalitet och morbiditet. Kontrollgruppen utgjordes av 663 retrospektivt registrerade patienter från 2014 - 2017 som hade opererats och omhändertagits innan det nya perioperativa protokollet hade införts. Interventionsgruppen bestod av 681 prospektivt inkluderade patienter från 2018–2021 som omhändertogs enligt det standardiserade protokollet. De två patientgrupperna uppvisade likvärdig demografi och hade likvärdiga peroperativa fynd i forma av adherenslösning, tarmresektion, stomi, anastomos. Utfallet visade signifikant lägre 90 dagars- och 1 årsmortalitet i interventionsgruppen. Man såg indikationer på att det standardiserade omhändertagandet särskilt gynnande de äldsta patienterna. Elin Kismul Aakre, anestesiolog vid Haukeland Universitetssjukehus i Norge, presenterade resultaten av ProPEL studien som var ett standardiserat vårdförlopp vid akutkirurgi hos äldre. Som bakgrund angavs observerad mortalitet på 25% och 80% postoperativa komplikationer. Man ville förbättra dåliga överlevnadsresultat samt ta reda på vilka patienter som inte gagnas av en akut bukoperation. Medelåldern hos de studerade patienterna var 82 år. Man skattade patienterna enligt Clinical Frailty Scale, NEWS2 och WHO/ECOG performance scale. Interventionen var framför allt perioperativ med höjd kardiell och cirkulatorisk monitorering, bättre kontroll på blödning och kroppstemperatur. Post operativt hade man höjd beredskap för tidig identifiering av postoperativt delirium. Utfallet visade lägre frekvens av lung- och tarmkomplikationer och kortare vårdtid hos interventionsgruppen men ingen skillnad på komplikationer i stort eller död. 30-dagarsmortaliteten var lägre i interventionsgruppen och förlängd höjd postoperativ mortalitet sågs fortfarande efter 3 år hos båda grupperna. Arbetet fortsätter med utvärdering av en algoritm för Nolap patienterna. Viktig utveckling av akutkirurgin Sammanfattningsvis sker det mycket intressant och viktigt inom akut kirurgi. De svårast sjuka patienterna vars behandling avgjorts av lokala traditioner, resurser och även behandlande läkarens personliga preferenser kan numera i allt högre grad behandlas enligt evidensbaserade standard där snabb tid till diagnos, antibiotika, V-sond, KAD och beslut att operera eller avstå utgör hörnstenarna. Panelen och Dr Jonas Leo under Kirurgveckan.
RkJQdWJsaXNoZXIy NjAyMDA=