254 SVENSK KIRURGI • VOLYM 82 • NR 5 • 2024 Fredrik Persson, Göteborg, fredrik.l.persson@vgregion.se Cancergenetik – Up-to-date för kirurger Cancergenetiken utvecklas snabbt och flera gener som är involverade i olika typer av ärftliga former av cancer är nu identifierade vilket har bidragit till införande av förebyggande kirurgiska åtgärder för vissa diagnoser samt utvidgade behandlings- och kontrollrutiner för andra. Detta är troligtvis en utveckling som vi bara har sett början på och som förmodligen kan bidra till oanade möjligheter i framtiden rörande prevention, diagnostik och behandling. Fredrik Persson, Överläkare och specialist i Onkologi och Klinisk Genetik samt ämnesansvarig för cancergenetik på Sahlgrenska universitetssjukhuset sammanfattar här sin föreläsning på Kirurgveckan. En snabb utveckling Kunskapen och teknikerna inom genetik och genomik har genomgått en sällan skådad utveckling de senaste årtiondena. Fram till millennieskiftet tog det åratal att klona en gen och vi kunde knappt analysera delar av gener efter mutationer med säkerhet. Teknikutvecklingen har varit att likna vid mobiltelefonernas – från att på 90-talet ha kunnat skicka sms med 130 tecken åt gången till att idag ha hela världens och internets information i fickan omedelbart tillgänglig. Vi kan nu läsa 48 människors hela arvsmassa på 3 miljarder baspar på mindre än 48 timmar, inte bara en gång utan tiotals gånger fram och tillbaka. Men detta generar ofantliga mängder bioinformatik och data som inte alltid är lätta att tolka ens med välfyllda variantdatabaser – ofta behövs faktiskt kvalificerade manuella bedömningar – är varianten frisk eller sjuk? Precis som informationsflödet i våra mobiler. Med denna kunskapsutveckling har vi självklart hittat många mutationer och anlag som ger ärftligt ökad risk för olika sjukdomar, inte minst cancer. Varför cancergenetisk utredning? Det övergripande målet med en cancergenetisk utredning är att identifiera individer med kraftigt ökad risk för att drabbas av någon form av tumörsjukdom. Detta för att kunna erbjuda kontrollprogram och i förekommande fall förebyggande åtgärder som kirurgi av riskorgan. De gener som oftast är involverade i ärftligt ökad risk för cancer tillhör gruppen tumörsupressorgener, det vill säga gener som har en sämre eller förlorad funktion i cancerceller jämfört med normala celler. Föds man med ett sådant nedärvt anlag befinner man sig i princip ett steg närmare tumörutveckling, i kroppens alla celler. Exempelvis DNA-reparationsgener som BRCA- och Lynchgenerna där mutationer ger kroppen en sämre förmåga att reparera spontant uppkomna DNA-skador eller somatiska mutationer. Häri ligger troligen den kraftigt ökade tumörrisken vid dessa anlag. Varningssignaler När skall man som läkare fatta misstankar om ärftlig cancer och att det kan finnas ett anlag bakom? • Låg insjuknandeålder. Inte oftast barn eller ungdomar utan unga vuxna eller medelåldern, 20 - 30 år innan majoriteten insjuknar. För till exempel bröstcancer under 40 års ålder eller kolorektalcancer under 50 års ålder. • Multipla tumörer hos samma individ. Kanske både kolon- och endometriecancer hos samma patient? Bröst- och ovarialcancer? • Cancer hos flera släktingar på samma sida. Minst två generationer, misstänkt dominant nedärvning? • Ansamling av specifika tumörtyper. Bröst- och ovarialcancer vid BRCA exempelvis. Dessa varningsklockor kan vara bra att reagera på och fråga mer, finns hereditet? Vid tveksamhet skicka remiss eller ring och fråga närmaste Cancergenetiska eller Onkogenetiska mottagning. Vi finns regionalt oftast på Universitetssjukhusen. Diagnoser där cancergenetiken fått genomslag De allra vanligaste ärftliga cancergenetiska tillstånden är anlag i BRCA1 & 2 samt Lynch syndrom, det vill säga en mutation i någon av MMR-generna MLH1, MSH2, MSH6, PMS2. Mutationer i BRCA-generna ger kvinnliga bärare mycket höga livstidsrisker för bröstcancer Global kirurgi
RkJQdWJsaXNoZXIy NjAyMDA=