255 SVENSK KIRURGI • VOLYM 82 • NR 5 • 2024 på uppemot 60-70% och ovarialcancerrisk på 15-40%. Individer med Lynch har liknande siffor för kolorektalcancer och endometriecancer. Majoriteten av anlagsbärarna riskerar alltså att drabbas av dessa cancersjukdomar under livet. Testningskriterierna för dessa ärftliga tillstånd har blivit alltmer liberala de senaste 10 åren och inom kirurgin reflextestar man ju faktiskt efter Lynch vid både tjocktarmscancer och livmoderkroppscancer med immunohistokemi för defekt MisMatch Repair (dMMR) på tumörceller. Alla kvinnor med ovarialcancer och alla män med bröstcancer kan erbjudas ärftlighetsutredning med genpanel enligt Nationella vårdprogram. I övrigt gäller liknande testningskriterier för när man skall erbjuda genetisk testning: • Ett cancerfall under 40 års ålder • Två fall i släkten varav ett under 50 års ålder • Tre fall i släkten varav ett under 60 års ålder. Dock erbjuds allt fler framför allt med tjocktarmscancer genetisk screening för Lynch- och polypostillstånd om man är under 50 år vid insjuknandet, särskilt vid dMMR i tumörcellerna. Klinisk tillämpning För kvinnor med anlag i BRCA1 eller 2 utgår kontroller från 25 års ålder, årliga undersökningar av bröstkörtlarna med mammografi, ultraljud och MR, ibland varvat varje halvår med de olika modaliteterna. Gynekologkontakt initieras i Västra Götaland via Cancergenetisk mottagning med remiss vid 30 års ålder och därefter kliniska kontroller alternativt riskreducerande kirurgi uppåt 40 års ålder avseende äggstockar och äggledare. Varje anlagsbärande kvinna kan också välja under livet att operera sig förebyggande med bilateral mastektomi varpå risken för bröstcancer kan minskas med upp emot 95%. Individer med Lynch syndrom startar regelbundna koloskopikontroller med ett till två års intervall från 20-25 års ålder. För kvinnliga anlagsbärare startar gynekologkontakt vid 30 års ålder och riskreducerande kirurgi framför allt avseende livmoder men också äggstockar brukar rekommenderas runt 45-50 års ålder. I kommande vårdprogram för tjocktarmscancer väntas ändringar avseende kontroller och start av dessa mer differentierat än idag för varje MMR-gen då de ger olika riskprofiler. Exempelvis rekommenderas urinvägskontroller för urotelial cancer för MSH2-bärare från 50 års ålder idag. Framtida strategier Under 2000-talet har vår kunskap om genetiska sjukdomar och tillstånd ökat kraftfullt, inte minst avseende de anlag och gener som ger ärftligt ökad risk för cancer. Onkogenetiken är i stor utveckling och expansion där både kirurger och onkologer använder de genetiska analyserna för terapistyrning exempelvis avseende målriktad PARP-hämmarbehandling vid ovarial-, bröst-, och prostatacancer. Cancergenetiska utredningar ligger även till grund för behandlingsvägledning avseende kirurgi och val av operationsmetod vid bröstcancer och kolorektal kirurgi; mastektomi vid BRCA respektive kolektomi vid Lynch i stället för partiella dito. Bredare genetiska utredningar med stora genpaneler vid tumöranalyser och PAD resulterar i att vi finner mer ärftliga tillstånd. Förhoppningsvis skall vårt samarbete mellan cancergenetiken och de kirurgiska och onkologiska specialiteterna resultera i bättre och mer individualiserad handläggning och behandling av våra patienter samt inte minst förebygga sjukdom. Global kirurgi Lynch syndrom
RkJQdWJsaXNoZXIy NjAyMDA=