227 SVENSK KIRURGI • VOLYM 82 • NR 5 • 2024 Kirurgveckan En lucka i subspecialiseringen Den allmänkirurgiska specialiteten har de senaste åren genomgått många förändringar. Kirurger har subspecialiserat sig alltmer och både cancerkirurgi samt en del av den benigna kirurgin har centraliserats. Detta ställer höga krav på de kirurger som jourtid ska kunna lösa alla möjliga problem. Den akutkirurgiska patienten och traumapatienten kräver en bred kirurgisk och medicinsk kompetens och ofta ställs kirurgen inför mycket tidskritiska beslut. Det har de senaste åren gjort att akut- och traumakirurgin utvecklats alltmer till ett eget kompetensområde. Svensk förening för akutkirurgi och traumatologi (SFAT) har haft som mål att definiera vad subspecialiteten innebär och detta har resulterat i en ackrediteringskurs i akut- och traumakirurgi. Allsidig utbildning Kursens mål är att säkra god vård för akut- och traumakirurgiska patienter, skapa ackreditering med en klar definition av vad en akut och traumakirurg skall behärska samt säkra bakjourskompetensen på nationell nivå. Den första kursen startade för två år sedan och de första akut- och traumakirurger planeras bli ackrediterade under nästa år. Utbildningen är uppdelad i 11 delmål som består av kunskapsmål, kurser, kliniskt arbete, vetenskapligt arbete samt praktiska färdigheter. De praktiska färdigheterna skall redovisas i en loggbok med operativa ingrepp som delas in i tre kategorier från A till C. Operationer under kategori A och B är obligatoriska. Man skall ha genomfört minst 400 kategori A ingrepp, minst 48 B ingrepp och minst 20 C ingrepp. För ackrediteringen är även kurserna ATLS, DSTC och/eller ASSET/ATOM samt kurs i katastrofmedicin obligatoriska. Obligatorisk tjänstgöring skall genomföras vid större akut- och traumaenhet, neurokirurgisk och thoraxkirurgisk enhet samt randutbildningar inom ortopedi, ÖNH och intensivvård för vissa praktiska mål. Kursen avslutas med en examination som planeras i samband med kirurgveckan. Skillnaden mot bakjoursskolan Bakjoursskolan startade 2012 och rekommendationen är att alla som ska börja arbeta i bakjoursledet i landet skall ha genomfört denna. Den består av sex delmål som skall täcka områden aktuella för bakjourer. Under diskussionen framkom att det är många som går utbildningen bakjourskolan men få som sedan begär ut ackrediteringsintyget. Man noterade att båda utbildningarna har en del likheter i kursutbudet och det fanns konsensus om att man bör se över kurserna för att undvika upprepning. Däremot är ackreditering i akut- och traumakirurgi inte tänkt att ta över som en ny bakjoursskola, utan som ett komplement till bakjourskolan. Ackrediteringen riktar sig till dem som ser akut- och traumakirurgi som sin subspecialitet och behöver uppnå en fördjupning och överläkarkompetens inom området. Vidare är ackrediteringsutbildningen ett forum för diskussion av de tillstånd som man som bakjour, akut- och traumakirurg hanterar ur ett akutkirurgiskt perspektiv, samt en plattform för forskning och samarbete för landets akut- och traumakirurger. Agnieszka Popowicz, Stockholm. agnieszka.popowicz@regionstockholm.se Ackreditering i akutkirurgi Under kirurgveckan höll Dominika Högberg och Anders Blomberg en session om ackreditering i akutkirurgi och trauma i förhållande till bakjoursskolan. Inbjudna talare var Eva-Corina Caragounis som presenterade ackrediteringsutbildningen och Per Polleryd som talade om bakjoursskolan. Man diskuterade också likheter och skillnader mellan utbildningarna. Sessionen refereras av Agnieszka Popowicz från akut- och traumasektionen på Karolinska Solna. Dominika Högberg. Anders Blomberg. Eva-Corina Caragounis. Per Polleryd.
RkJQdWJsaXNoZXIy NjAyMDA=