Svensk Kirurgi 2-15

64 SVENSK KIRURGI • VOLYM 73 • NR 2 • 2015 ­ SVENSK KI URGI • VOLYM 73 • NR 2 • 2015 64 JOHAN SUNDSTRÖM johan.sundstrom@ucr.uu.se Uppsala Klinisk forskning – Kartläggning av kunskapsluckorna Forskningens år 2015 – Kolumnen F örutom den vetenskapsteoretiska basen, som belystes i förra numret, behövs också en ämnes­ specifik kunskapsbas. För klinikern har en särskild vetenskap, evidensbaserad medicin (EBM), utformats för att säkerställa tillgången till transparenta och objektiva sammanfattningar av kunskapsbasen. Eftersom EBM- verktygen ligger den kliniska forskaren så nära är det mycket lämpligt att använda sig av dem här. Oavsett forskningsfält är det nämligen otroligt vik­ tigt att vara säker på att man inte gör redundant forsk­ ning. Det är ett slöseri med resurser för forskare, forsk­ ningspersonal och finansiärer, och är dessutom oetiskt ur patienters och försökspersoners synvinkel. Undvik resursslöseri Den första publicerade rapporten av ett biologiskt sam­ band eller en behandlingseffekt är ofta ett falskt positivt slumpfynd (Ioannidis, JAMA 2005;294:218). Publica­ tion bias innebär att positiva fynd för ett nytt biologiskt samband eller en behandlingseffekt är mer intressanta att rapportera för tidskrifter än negativa fynd. Att upprepa en banbrytande studie som någon annan redan gjort är alltså viktigt för att bekräfta eller vederlägga fynden. Och egentligen är ju studie nummer två som visar samma sak viktigare än nummer ett, eftersom sannolikheten för att fynden bara är ett slumpfynd då minskar; tyvärr upp­ skattas studie nummer två inte alltid efter förtjänst. Men ytterligare studier av samma samband som tillför mycket lite evidens eller förståelse bör förstås undvikas. En mycket viktig men ofta förbisedd uppgift är därför att man innan studien påbörjas noggrant iden­ tifierar den lucka i kunskapsbasen som man själv kan fylla med sin studie. För att undvika resursslöseri föreslår Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) därför sedan länge att varje doktorsavhandling bör inle­ das med en systematisk litteraturöversikt som visar vad som redan är känt. Var systematisk Den systematiska litteraturöversikten följer en bestämd mall (t ex Moher BMJ 2009;339:b2535). Den innebär att minst två personer oberoende av varandra söker artik­ lar i minst två fördefinierade databaser (oftast Medline, EMBASE, Cochrane Central Register of Controlled Trials, Clinicaltrials.gov, och kanske även ansöknings­ handlingar hos FDA och EMEA) enligt ett fördefinierat protokoll med tydliga inklusions- och exklusionskriterier för vilka artiklar som är relevanta. Sen avgör de två per­ sonerna, oberoende av varandra, vilka sammanfattningar (abstract) som kan vara relevanta och vilka fulltext­ artiklar som ska beställas och läsas igenom. I nästa steg läser de, oberoende av varandra, igenom artiklarna och avgör vilka som platsar i analysen; tycker de olika i något steg konsulterar de en tredje person. Därefter extraheras data ur artiklarna, och om det finns tillräckligt många relevanta artiklar sammanvägs resultaten från de olika artiklarna i en metaanalys. Eftersom allt detta görs helt transparent och enligt ett definierat protokoll, kan vem som helst upprepa studien. På så sätt minskar risken för att forskarens egna önskningar eller jävsförhållanden Forskningens år fortsätter. Oavsett vilken väg man hittar fram till det område man vill forska i är det viktigt att identifiera de kunskapsluckor som finns. Johan Sundström beskriver här hur detta kan göras på ett strukturerat sätt i del två av vår forskningskolumn.