Svensk Kirurgi 3-15

110 SVENSK KIRURGI • VOLYM 73 • NR 3 • 2015 Forskningens år 2015 S om forskare vill man gärna mäta och jämföra sig och som anslagsgivare och sakkunniga måste man bedöma sökandes veten- skapliga produktivitet och kvalitet. Tidigare användes ofta bara antalet publikationer som mått en forskares vetenskapliga förmåga. Det sägs att sökande kunde lägga sina publika- tioner på en våg och den vars publi- kationer vägde mest fick tjänsten. Då fanns det färre tidskrifter och massförfattarpek var sällsynta, varför det här sättet att mäta kanske var ett funktionellt sätt att bedöma veten- skaplig produktivitet, på den tiden. Idag finns det så många tidskrifter och många av dem publicerar nästan vad som helst elektroniskt bara man betalar en avgift för publiceringen. Dessutom förekommer numera massförfattarskap med inte sällan mer än 30 (trettio) medförfattare där den enskildes insats på ett sådant arbete blir omöjlig att värdera. Ändå tillmäter en del bedömare fortfarande i dag antalet publikationer stor vikt vid bedömning av en forskares veten- skapliga kvalitet även om det minskar till fördel för olika bibliometriska mått såsom impaktfaktorn (IF), cite- ringsstatistik och olika sammansatta index som exempel H-index. Syftet med den här artikeln är att beskriva vad de olika bibliometriska termerna står för och vilka fallgropar som de kan utgöra i samband med mätning av forskningskvalitet. Vad är IF? IF lanserades 1955 av Eugene Garfield som då arbetade på Institute of Scien- tific Information och som nu är en del av ett kommersiellt bolag (Thomson Reuters). IF har mätts sedan 1975 och publiceras årligen i Journal Cita- tion Reports. Syftet från början var att utveckla ett mått som hjälpmedel för bibliotekarier vid inköp av vetenskap- liga tidskrifter, och inte för att mäta kvaliteten på enskilda forskares publi- kationer. Ändå har IF fått ett enormt genomslag för synen på forsknings- kvalitet. Den används fortfarande av forskare, universitet, stiftelser och anslagsmyndigheter i bedömningen av kvaliteten på forskning även om en kritisk debatt har dykt upp med jämna mellanrum. Delvis ligger skul- den på oss forskare själva som använ- der IF för att övertyga kollegor och anslagsgivare om våra egna arbetens förträfflighet eller för att ifrågasätta andras arbeten ”hur kunde den där artikeln hamna i en tidskrift med så hög IF”. För att vara en siffra som är så vanligt använd och ofta missbru- kad är det förvånande att så få vet hur IF räknas ut och hur begränsad den faktisk är för att bedöma kvaliteten på forskningsprogram och enskilda forskares vetenskapliga kompetens. Att kvantifiera kvalitet på forskning – går det? Trycket på att kunna mäta vetenskaplig pro- duktion och kvalitet ökar ständigt. Det finns en allmän önskan att enkelt kunna bedöma den vetenskapliga kvaliteten på akademiska institutioner, forskningsprogram och i sam- band med tjänstetillsättning och andra veten- skapliga utmärkelser. Problemet är att detta är mycket svårare än man först kan tro och för att göra adekvata och rättvisande bedöm- ningar av vetenskaplig kvalitet bör man vara väl förtrogen med de olika bibliometriska måttstockarna på forskningskvalitet som ofta återkommer vid sådana bedömningar. HENRIK THORLACIUS henrik.thorlacius@med.lu.se Malmö ULF GUNNARSSON ulf.gunnarsson@umu.se Umeå