Svensk Kirurgi 3-15

111 SVENSK KIRURGI • VOLYM 73 • NR 3 • 2015 Forskningens år 2015 IF reflekterar medelantalet citeringar i relation till antalet citeringsbara publikationer i en tidskrift under de senaste två åren (faktaruta 1). Till exempel om en tidskrift år 2015 har en IF på fem innebär det att alla citeringsbara artiklar har citeras i medeltal fem gånger under perioden 2013–2014. Sammantaget reflekterar IF i bästa fall bara en enskild tidskrifts betydelse. Felaktig användning av IF? IF kan möjligen användas för att jämföra betydelsen av olika tidskrif- ter. Då ska det vara tidskrifter inom samma typ av forskningsområde och inte mellan olika ämnen som till exempel kardiologi och ortopedi. Anledningen till att IF inte kan jäm- föra tidskrifter inom olika områden är att det finns stora ämnesberoende skillnader. Inom till exempel kardio- logi finns många fler forskare och tid- skrifter än inom ortopedi, och då blir IF högre hos de högsta kardiologi tid- skrifterna (1. J. Am. Coll. Cardiol. IF 15.3, 2. Circulation IF 14.9) jämfört med de högst rankade ortopeditid- skrifterna (1. Am. J. Sports Med. IF 4.7, 2. Osteoarthr Cartilage IF 4.7). Den främsta kritiken mot IF är när man använder den för att bedöma en enskild forskares eller enskilda publikationers vetenskapliga värde. IF bygger på antalet citeringar under de två föregående åren men citeringar av artiklar uppstår olika snabbt efter publicering. Till exempel kommer bara en–tre procent av alla citeringar inom matematik inom två år medan siffran är fem–åtta procent inom bio- logiska vetenskaper. IF bygger på ett aritmetiskt medelantal av citeringar men tittar man på olika tidskrifter är detta inte en alltid korrekt statistisk metod att mäta artiklarnas citerings- frekvens. Nästan 90 procent av alla Natures citeringar kommer från en fjärdedel av alla publicerade artiklar, det vill säga det är några få artik- lar som har citerats extremet många gångar medan de flesta andra har få citeringar. Ett annat exempel på hur missvis- ande användning av IF är för att bedöma kvaliteten på vetenskapliga artiklar är Acta Crystallographica som år 2008 hade en IF på 2.1 och då publicerade en referens för kris- tallstrukturbestämning. Den här arti- keln citerades 6600 gånger och Acta Crystallographicas IF steg till 50 året efter vilket var högre än både Nature och Science. Noterbart är att den näst mest citerade artikeln i Acta Crystal- lographica det året var citerad endast 28 gånger. Redaktörer gör allt för att pressa upp sin tidskrifts IF. Ett sätt är att öka andelen översiktsartiklar som citeras mer är originalpublikationer. Översiktsartiklar kan vara viktiga och intressanta men bidrar inte till en tid- skrifts vetenskapliga betydelse. FAKTARUTA 1 Impaktfaktorn ett visst år räknas ut genom att summera antalet citeringar under de två föregående åren. Denna summa delas sedan med antalet citeringsbara artiklar som publicerades under den två-års perioden. antalet citeringar 2013 och 2014 Impact factor 2015 = antalet citeringsbara artiklar 2013 och 2014 Som exempel kan British Journal of Surgery nämnas. Tidskriften citerades 1162 gånger 2011 och 1073 gånger 2012 vilket ger summa på 2235 citeringar. Under samma period publicerade British Journal of Surgery 429 citeringsbara artiklar. Impaktfaktorn blir 2235/429 = 5,21.