Svensk Kirurgi 3-15

112 SVENSK KIRURGI • VOLYM 73 • NR 3 • 2015 Forskningens år 2015 Ett annat sätt är att minska antalet citeringsbara objekt (det vill säga nämnaren i kvoten som bestämmer IF) i tidskriften, som till exempel fallbeskrivningar som kan vara intres- santa att läsa men som oftast inte ren- derar några citeringar. Redaktörer för- handlar också med företaget som tar fram tidskrifternas IF vilket har visat sig kunna variera antalet citerings- bara objekt med 300 procent. En del redaktörer uppmanar också författare att inkludera referenser publicerade i sin egen tidsskrift med syftet att öka IF. Ett bisarrt exempel är tidskriften Folia Phoniatrica et Logopaedica som dubblerade sin IF från 0.7 till 1.4 genom att publicera en ledare som citerade årets alla egna publice- ringar. Spelet med IF som tidskrifter är involverade i underminerar delvis förtroendet för IF som bibliometrisk markör. Trots allt detta används fort- farande IF i samband med personal- rekrytering och tjänstetillsättningar samt utvärderingar av forskningspro- gram. Vi anser att forskare och deras pub l i k a t i one r bör bli bedömda på innehållet i sina artiklar och inte av vilka tidskrifter artik- larna publiceras i. Detta stöds också av Euro- pean Association of Science Editors som säger att ”IF ska bara använ- das och då försiktigt för att jämföra betydelsen av tidskrifter och inte för att bedöma enskilda artiklar och defi- nitivt inte forskare eller forsknings- program”. Citeringsfrekvens Eftersom IF inte säger något om en enskild publikation eller forskares vetenskapliga kvalitet kanske cite- ringsfrekvens kan användas? En arti- kels citeringsfrekvens är delvis bero- ende av tid sedan publikation, det vill säga äldre artiklar har större chans att vara citerade än nyare publika- tioner. Dessutom kan en artikel vara citerad för att den är oklar eller tom felaktig och på så sätt få mycket höga citeringssiffror. Olika forskare ten- derar i olika grad att citera sina egna arbeten före andra vilket också gör citeringsfrekvensen missvisande för kvaliteten på en vetenskaplig artikel. Detta gör att citeringsfrekvens är ett mycket trubbigt och osäkert mått på forskningskvalitet men den kan inte- greras in i mer komplexa index såsom H-index som beskrivs nedan. H-index År 2005 lanserade Jorge Hirsch ett index som försöker mäta både pro- duktivitet och citeringsfrekvens av en forskares sam- lade publikatio- ner och som han kallade H-index. H-index är baserat på en forskares mest citerade arbeten och antalet cite- ringar de erhållit i andra publika- tioner (faktaruta 2). Det ska note- ras att H-index har samma begräns- ningar som IF och citeringsfrekvens eftersom citeringsmönster är helt olika inom olika ämnen relaterat till deras storlek (olika antal forskare, tid- skrifter och publikationer). H-index är ett bättre mått på en enskild fors- kares betydelse än IF eftersom det är baserat på forskarens egna data. Det är intressant att notera att Hirsch själv har funnit att H-index har högt prediktivt värde för om en fors- kare har vunnit tunga vetenskapliga priser såsom Nobelpriset. Man ska dock vara medveten om att precis som för citeringsfrekvens är H-index beroende av en forskares akademiska ålder, det vill säga att H-index ökar med tiden. Översiktsartiklar som ”Ett bisarrt exempel är tid- skriften Folia Phoniatrica et Logopaedica som dubblerade sin IF från 0.7 till 1.4 genom att publicera en ledare som citerade årets alla egna publi- ceringar.” citeras ofta ger högt H-index utan att de egentligen avspeglar en forskares vetenskapliga förmåga. Ett annat aktuellt problem är massförfattarskap där en enskild fors- kare kan vara i mitten på en författar- lista med mer än 30 personer. Sådana artiklar kan ofta få många citeringar men återigen är det svårt att värdera den enskilde forskarens insats. Som forskare kan man hitta sitt H-index på Scopus databas. När man jämför H-index är det viktigt att veta att de är uträknade på samma sätt. En del H-index räknas ut med Google Scho- lar som har kritiserats för att över­ citera enskilda författare. En studie har visat att Google Scholar identifie- rar mer än 50 procent fler citeringar än Web of Knowledge och Scopus gör tillsammans. Hur mäta rättvist? Det finns inget lätt svar på den frågan men det är uppenbart att en föränd- ring av dagens ytliga förhållningssätt till forskares kompetens och veten- skapliga produktion är helt nödvän- dig för att premiera en god utveckling av högkvalitativ forskning. Nyligen lanserade en grupp inflytelserika redaktörer, representanter för forsk- ningsinstitutioner och stora anslags- givare en kampanj ( San Fransisco Declaration on Research Assessment ) med syftet att undvika användningen av IF och andra tidskiftberoende bibliometriska mått för att värdera vetenskaplig kvalitet. Huvudbudska- pet är att skapa en kultur där livs- avgörande beslut baseras på en nog- grann och djuplodande bedömning av en sökandes uppnådda vetenskap- liga produktion och framtida poten- tial istället för att bara addera osäkra siffror.  FAKTARUTA 2 H-index innebär att en författare har publicerat H antalet artiklar som citerats minst H antalet gånger. Som exempel, en författare har publicerat sju stycken artiklar som citerats 33, 22, 15, 7, 5, 3, 2 gånger. Artikel 1 har publicerat 33 gånger vilket ger ett H-index på 1. Artikel 2 har publicerats 22 gånger vilket ger ett H-index på 2. Detta fortsätter till arbete 5 som citerats fem gånger vilket ger ett H-index på 5. Artikel 6 har däremot bara citerats tre gånger vilket gör att författaren inte får H-index på 6 utan stannar på ett H-index på 5. Artikel 1 2 3 4 5 6 7 Antalet citeringar 33 22 15 7 5 3 2 H-index = 5