Svensk Kirurgi 3-15

123 SVENSK KIRURGI • VOLYM 73 • NR 3 • 2015 Utbildning Figur 1. Följsamhetstrend och medianvårdtid, rektala ingrepp, Danderyds sjukhus, 2011-14. N=139. Utdrag ur EIAS. komma i gång med registrering samt med att utbyta erfarenheter med andra ERAS-team. Seminarierna var inriktade på systematiskt förbätt- ringsarbete, införande av bästa vård och på att få kontroll över resultatet. Tjänsteutrymme krävs En sjuksköterska och en undersköter- ska avdelades till att sköta registrering och en sjuksköterska fick ett sektions- ledaruppdrag som ERAS sjuksköter- ska på 20 procent av sin arbetstid. Det multidisciplinära, kliniköverskri- dande teamet har sedan dess träffats en gång per månad under terminstid. I ERAS-sjuksköterskans arbetsupp- gifter ingår att hålla kontakt med alla enheter på sjukhuset som har ERAS- patienter, ansvara för kontinuerlig utbildning av ny personal, återkoppla resultat från EAIS-registret, ha kon- troll över och återkoppla följsamhet samt att tillsammans med ERAS- ansvarig läkare uppdatera riktlinjer med regelbundna intervall. Hon sköter, tillsammans med kontaktsjuk- sköterskan, inskrivning och informa- tion till ERAS-patienter samt ansva- rar för tidig telefonuppföljning efter utskrivning. En patientbroschyr på 20 sidor har tagits fram och uppdate- ras regelbundet. Implementering – standardvård- planer Mycket kraft gick åt under det första året när de drygt 20 elementen i ERAS-programmet implementerades på sjukhuset. Varje steg i patien- tens vårdförlopp kartlades och gicks igenom. De visade sig snart att de pre- och perioperativa delarna av vårdprogrammet var förhållandevis lätta att implementera till skillnad från de postoperativa. Hur säkerstäl- ler man tidigt intag av mat och dryck, tidig fysisk mobilisering, stimulering av tarmfunktion, effektiv smärt- lindring, illamåendeprofylax och så vidare? För att mäta följsamheten till de olika elementen i program- met måste också ett system skapas för effektiv insamling av data som grund för registrering. Efter övergång till ett nytt journalsystem ( Take Care ) togs all dokumentation av checklistor på papper bort och ersattes av standard- vårdplaner och checklistor som ska- pades i datajournalen. Registreringen görs av två undersköterskor med visst stöd av en läkare, och tar en del resur- ser i anspråk, circa två dagar per fem- veckorsperiod. Kontinuerlig dataregistrering Idag, snart fem år senare, rullar pro- grammet på, fortfarande med ERAS- sjuksköterskan och de återkommande teammötena som nav i verksamheten. Över 800 patienter är registrerade och data ger oss kontinuerlig åter- koppling om följsamhet till de olika elementen i vårdprogrammet samt full kontroll över vårdtid och kompli- kationer för all planerad resektions- kirurgi vid sektionen. Dessa data ger oss en fantastisk grund till återkopp- ling och ett ständigt pågående för- bättringsarbete av det som är kärnan i verksamheten. Numer görs över 70 procent av operationerna med minimalinvasiv intention, och även robotkirurgi introducerades under 2014. EIAS möjliggör därmed också att införandet av ny teknik sker under kontrollerade former. ERAS är fullt integrerat i den vårdavdelning som tar hand om kolorektala patienter och där sjuk- sköterskor och undersköterskor är nyckelpersoner. ERAS är på agen- dan på samtliga arbetsplatsträffar, läkarmöten, planeringsdagar. Antalet ERAS-patienter redovisas vid varje morgonmöte. På en anslagstavla finns nyckeltal redovisat i diagram- form. I figur 1 beskrivs följsamhet och vårdtid för rektala ingrepp från 2011-2014. I figur 2 beskrivs utfall för koloningrepp under samma tids- period. Man kan förutom en ökad följsamhet också se att frekvensen av totala andelen komplikationer har varit i stort sett stabil över tid, men att allvarliga komplikationer, reopera- tioner och andelen anastomosläckage stadigt minskat och att mortaliteten ligger på en mycket låg nivå, trots en hög andel patienter med ASA III/IV. Utmaningar Vi ser problemområden att arbeta med. En är att vårdtiderna inte mins-