Svensk Kirurgi 4-15

180 SVENSK KIRURGI • VOLYM 73 • NR 4 • 2015 F orskningsetiken har länge dominerats av frågor om hur människor (och sedermera även andra djur) som deltar i forsk- ning bäst kan skyddas från skada och lidande. Det har också länge funnits en livlig diskussion om fors- kares ansvar för de konsekvenser forskningen ger upphov till, liksom om det professionella ansvar som olika yrkesgrupper inom forskningen har. På senare tid har forskningseti- ken dock alltmer handlat om forsk­ ningens integritet, eller som det populärt kallas; forskningsfusk. Den falska akademin Fokus har länge legat på enskilda indi- viders felsteg och en del forskare, som Schön, Sudbö, Fuji och Hwang Woo- Suk, har blivit kända världen över för sin oredlighet. Tyska ministrar har visat sig plagiera avhandlingar och i Sverige förfalskade ”årets svensk” Refaat El-Sayed på 80-talet sin dok- torsgrad i ett mycket uppmärksam- Forskningens år mat ärende. Det kommer alltid att finnas ”rötägg” eller personer i avsak- nad av omdöme inom forskningen och i det offentliga livet, men mer all- varligt är antagligen alla de små avvi- kelser från vetenskaplig noggrannhet och ärlighet som görs i forskningsmil- jöer varje dag, vilka riskerar att sakta undergräva vetenskapens auktoritet och förmåga att finna robust kunskap. Idag lever forskare under stark press att publicera sig och det har vuxit fram en hel industri som söker svara upp mot detta behov; med andra ord erbjuds marknadsmässiga lösningar. Tyvärr är en del aktörer så oseriösa – och förslagna – att även forskare som menar väl kan hamna i deras klor. Den publikation de stoltserar med kan då i själva verket komma att bli en kvarnsten om halsen. Detta är vad vi kallar den falska akademin : en gråzon befolkad av tvivelaktiga eller rent av bedrägliga aktörer som slår mynt av forskares vilja att tillskansa sig så mycket meriter som möjligt med så liten ansträngning som möj- ligt. Så har till exempel bedragare skickat ut falska meddelanden om att artiklar accepterats (på något sätt har de kommit över tidskriftens lista över artiklar som är under granskning) och bett om att författaravgiften ska betalas (till deras eget konto givetvis). Ett annat bedrägeri är att skapa falska konferenser som slår mynt av presti- gen i att vara inbjuden talare på inter- nationella konferenser. Oseriösa tidskrifter En aktör inom den falska akademin är tidskrifterna. Att de har skiftande kva- litet är vida känt. Men med intåget av så kallad open access har nya möjlighe- ter öppnat sig. Dessa tidskrifter tjänar pengar på att forskarna själva betalar dem publiceringsavgifter, oftast över 10000 kr per artikel, i syfte att själva innehållet kan spridas fritt utan pre- numerationer och paywalls . Att det finns så mycket att tjäna har dock lockat allehanda oseriösa personer Forskningsetikens nya huvudfråga I nummer 3 av Svensk Kirurgi beskrev Henrik Thorlacius och Ulf Gunnarsson olika sätt att mäta forskning och att dessa siffror måste tolkas med försiktighet. Det är dock inte bara felaktig beräkning av impact som är problemet i den vetenskapliga förlagsindustrin. Falska tidskrifter, dubiösa bokförlag och köpta medförfattarskap är slående exempel på att där det finns pengar, finns det alltid oseriösa aktörer. Stefan Eriksson, docent i forskningsetik vid Uppsala Univer- sitet, beskriver dessa mörka sidor av forskningen och föreslår åtgärder för att hantera dem. STEFAN ERIKSSON stefan.eriksson@crb.uu.se Uppsala Foto: Tove Godskesen