Svensk Kirurgi 4-15

208 SVENSK KIRURGI • VOLYM 73 • NR 4 • 2015 I dagarna publiceras 2014 års data från Svenska kolorektalcancer­ registret. Svenska kirurger kan vara stolta. Våra resultat håller mycket hög internationell standard! Det finns trots detta förbättringar att göra och registret är en utmärkt plattform för att utveckla och förbättra sjukvården samt för att bedriva forskning på. Det är glädjande att konstatera att det finns idag ett 60-tal forskningsprojekt som pågår. Transparens Sedan flera år har vi en transparent poängbedömning där resultaten från varje enskild klinik presenteras. I början kunde man få både plus- och minuspoäng baserade på standardde- viationer. Majoriteten av alla sjukhus hade 0 poäng och det blev ingen ”förbättring”. För tre år sedan gjor- des poängsystemet om med variabler uppdelade i effekt- och processmått där målen är högt satta men ändå nåbara. Flera av dessa mål har används i Socialstyrelsens nationella jämförel- ser och nu senast i Cancerfondens rapport som kom i maj 2015. Samt- liga landsting kritiserades hårt för att inget av dem nådde målen och kri- tiska kommentarer fanns i både dags- press och TV. Det blev dock en skev debatt eftersom det inte framgick hur målen var satta, varför styrgruppen klargjorde detta med en debattartikel i Dagens medicin veckan därpå, där vi förklarade varför inte målen nåtts. Men den stora frågan kvarstår. Jobbar klinikerna med att nå målen? Man kan uppleva en viss tveksamhet och därför skriver vi denna debattartikel i Svensk Kirurgi. Syfte med poängen I tabellerna 1–3 framgår det vilka effekt- respektive processmått som poängsätts för rektalcancer och hur minuspoängen fördelas om inte målet nås. Koloncancermåtten är snarlika. När vi införde det nya systemet för tre år sedan blev det en tuff debatt. Många sjukhus var irriterade för att man fick så många minuspoäng och framförde att man inte kunde göra såhär. Man tittade på grannen och sa ”varför har grannen så få minus- poäng?” samt sa att ”våra patienter är mycket sjukare”. Men syftet är att titta på sin egen verksamhet, inte att göra en ranking av sjukhusen utifrån totalpoäng. Poängen är inte viktade och går inte att jämföra mot varan- dra. Det är arbiträra mål som vi ändå bedömer vara nåbara vilket framgår av att nästan alla mål nås av något sjukhus. Meningen är alltså att titta över sina resultat och göra förbätt- ringar och därigenom få bort minus- tecken. Flera mål är tuffa såsom postoperativ mortalitet, canceröver- levnad och lokalrecidiv vilket kan belasta resultatet vissa år då det är ovanliga händelser. Andra mål är dock betydligt enklare att nå. Enklast av alla är täckningsgrad för uppfölj- ningen liksom ledtiderna som ju är en organisatorisk fråga. Det är inte rimligt att det ska ta i median två månader i Sverige för en patient att Poängbedömningen i Svenska kolorektalcancerregistret Sverige är världsledande när det gäller kliniska kvalitéts- register. Data från registren kan användas för års- rapporter och forskning men i en ideal situation kan de även användas av klinikföreträdare och beslutsfattare för organisationsoptimering och resursallokering. Lars Påhlman och styrgruppen för kolorektalcancerregistret visar här hur registerdata kan användas för att belysa kvalitetsmått på kliniken. Debatt LARS PÅHLMAN, Uppsala INGVAR SYK, Lund ANNA MARTLING, Stockholm ANNIKA SJÖVALL, Stockholm KARL KODEDA, Göteborg För Styrgruppen för kolorektalcancerregistret