Svensk Kirurgi 4-15

226 SVENSK KIRURGI • VOLYM 73 • NR 4 • 2015 Bokrecension mins dagar kanske receptet mot för stor aptit bör prövas innan mer invasiva kirurgiska metoder kommer till användning. Eller vad sägs om ett mos av kummin, anis och kirskål, galangal och socker på fastande mage. En annan intressant rekommendation är lokal behandling av chaude pisse – varm miktion beroende på infektion, sexullt överförd eller ej skall vara osagt. Där skall bl a mjölk från en ammande kvinna ingå. Dylik mjölk ansågs tydligen ha gynnsamma medicinska egen- skaper. Så finns exempelvis i en finsk rekommendation att härda stålet i koppningsknivar bland annat i kvin- nomjölk. Användning av kvinnomjölk i medicinska sammanhang är kanske ett ämne för en vetenskaplig etnologisk analys? Klinisk gåta Ett par reflexioner från en emeriterad kärlkirurg må tillåtas. På en man med ”bulnad” i knävecket öppnades resistensen och innehållet klämdes ut varefter håligheten fylldes med törnrosor och anlades bandage med diverse växtsafter och kemikalier. Vilket tillstånd det rörde sig om vet vi inte. Böld anges av Arderne. Ganglion, cystisk popliteadegeneration (beskriven första gången av ortope- den Tor Hierton från Uppsala 1957) och Bakercysta är alternativ. Popliteaaneurysm är mindre troligt – då skulle nog blödning ha noterats såvida inte aneurysmet var ockluderat av trombos. På illustrationen håller patienten runt låret och den rekommendation som anges är att ”om Du vill skära i den här kroppsdelen måste Du vara försiktig med den stora blodådern som går genom låret till insidan av underbenet”. Enligt Svenberg visar bilden venen på fel sida. Jag är inte så säker – för mig förefal- ler det som kompressionen sker med tummen på insi- dan av låret, alltså korrekt avseende v. saphena magna. Varningen som Arderne ger är emellertid i högsta grad fortfarande giltig. Varje kirurg måste vara medveten om normal anatomi så att man inte kommer i konflikt med viktiga kärl under sitt dissektionsarbete, och idag måste man också vara observant på att kärlrekonstruktioner kan ligga extraanatomiskt. Jag har till exempel sett att man vid ett nedre medellinjesnitt skurit av en femorofe- moral crossovergraft! AV-fistel? En bild illusterar en svullnad på armen efter åderlåtning, en behandling som ofta rekommenderas av Arderne. Av patientens ansiktsuttryck att döma rör det sig knappast om en infektion, även om det förstås är fullt möjligt, och som Svenberg kommenterar måste det ha varit en vanlig komplikation till åderlåtning. Jag håller det för mer troligt att kopparen skadat artären med ett falskt aneu- rysm som följd eller punkterat både artär och ven med uppkomst av en arteriovenös fistel, vilket skulle kunna stämma med den mer generella svullnaden av armen. Den som vill läsa mer om falskt aneurysm efter åderlåt- ning rekommenderas Olof Acrels Chirurgiske händelser från 1759, där det finns en dramatisk beskrivning av uppkomsten av ett dylikt med dödlig utgång efter ”åder- låtning på landet av en käring på högra armen ”. Tråden i kirurgens hand, troligen en frenum Caesaris går in genom en yttre mynning men ska gå genom hela fisteln, alltså komma ut via den inre mynningen till analöppningen. För att avslutningsvis återvända till Harvey Cushing besökte han Stockholm och Kungliga Biblioteket 1929. Förutom av Sven Hedin blev han väl omhändertagen av lidköpingskirurgen Erik Waller – liksom Cushing en hängiven samlare av äldre medicinskt litteratur, inklusive inkunabler. Waller ville för övrigt mot livets slut testa- mentera sin stora samling till Karolinska Institutet, som emellertid uppvisade det diskutabla omdömet att tacka nej, varför denna unika och magnifika samling kom att hamna på Carolina Rediviva i Uppsala, bland annat med en kolorerad kopia av John Ardernes Practica. För den intresserade finns Biblotheca Walleriana katologiserad av Hans Salander 1955 (23000 skrifter inklusive 150 inku- nabler) – kan införskaffas antikvariskt. Sammanfattningsvis en läsvärd och illustrativ skrift som berett mig mycken glädje och som kan rekommen- deras till alla kirurger som vill ha perspektiv på sin verk- samhet, ej endast proktologer. 