Svensk Kirurgi 5-15

246 SVENSK KIRURGI • VOLYM 73 • NR 5 • 2015 behandlingen kan påverka produk- tionen av könshormoner i testiklar och ovarier, vilket i sin tur kan för- sämra sexuell funktion och psykolo- giskt välbefinnande. Uppföljning och behandling av sexuell dysfunktion hos denna patientgrupp varierar stort och är ofta bristfällig. Män behand- las ibland med fosfodiesteras-5 (PDE-5) hämmare på begäran, men testosteronsubstitution är ovanligt. Premenopausala kvinnor som strål- behandlas erhåller ibland östrogen- substitution. PDE-5 hämmare har visat god klinisk effekt hos män med erektil dysfunktion efter behandling för prostatacancer. Vid behandling av kvinnor har befintliga studier visat varierande resultat. En positiv effekt har rapporterats i synnerhet för kvin- nor med underliggande sjukdoms- tillstånd såsom multipel skleros, dia- betes, ryggmärgsskada eller bruk av antidepressiva läkemedel. Tillsammans med bland annat Christian Buchli, Karolinska, bedri- ver vi en multicentrisk, prospektiv, observationell studie avseende sexu- ell funktion, välbefinnande och hor- monnivåer hos kvinnor och män med rektalcancer. På fem centra inkludera- des 2008–2014 140 kvinnor och 170 män med rektalcancer stadium I-III för longitudinell uppföljning under två år. Preliminära data visar att ca 50 procent av kvinnorna och över 70 procent av männen var sexuellt aktiva före och ett år efter behandling av rektalcancer. Hos sexuellt aktiva kvinnor ökade andelen med sexuell dysfunktion från 48 procent till 74 procent ett år efter operation. Hor- monanalys pågår. Andelen män med måttlig eller svår erektil dysfunktion ökade från 30 procent före behand- lingen till 59 procent ett år efter operation. Hos strålbehandlade män ökade andelen med subnormala tes- tosteronnivåer från 7,5 procent till 15 procent under första året av upp- följningstiden. Resultaten från den observationella studien utgör grun- den för den planerade randomiserade interventionsstudien. I den senare avser vi att studera huruvida tidig intervention med intag av PDE-5 hämmare i lågdos under cancerbehandling kan påverka sexuell funktion hos kvinnor och män med rektalcancer stadium I-III. Det är en randomiserad, dubbel-blind place- bokontrollerad studie. Det primära utfallet är sexuell funktion, mätt med etablerade, validerade frågeformulär. Enligt powerberäkningen och beak- tandes bortfall beräknas 160 kvinnor och 160 män behöva inkluderas för att kunna besvara frågeställningen. För att uppnå detta planeras studien som en multicentrisk studie på flera centra i Sverige och även i Danmark. Målet med de aktuella studierna är att öka kunskapen rörande sexuell funktion, livskvalitet och hormon- nivåer efter preoperativ strålbehand- ling och kirurgi hos män och kvinnor med ändtarmscancer. Det specifika syftet med interventionsstudien är att klargöra om tidigt insatt läkeme- delsbehandling och sexuell rehabili- tering kan förbättra sexuell funktion hos denna patientgrupp. Därigenom kan omhändertagandet förbättras beträffande psykosexuell prevention, -information, -rehabilitering och – intervention. Utöver ovanstående arbetar jag med andra projekt. Ett belyser köns- hormoner som riskfaktor för kolorek- tal cancer. Tillgängliga data (kohort-, behandlings-, in vitro-, molekylär- biologiska- samt djurstudier) talar för att hormonella faktorer spelar roll för utvecklingen av kolorektal cancer, men den bakomliggande mekanis- men är inte klarlagd och data är delvis motsägelsefulla. Med hjälp av flera nationella register (Patientregistret, Cancerregistret, Dödsorsaksregistret och Befolkningsregistret) närmar vi oss frågeställningen från ett epide- miologiskt perspektiv. Vi identifierar kohorter som av olika skäl har påver- kade nivåer av könshormoner, och jämför deras risk för kolorektal cancer med den hos bakgrundsbefolkningen. Aktuella grupper är bland annat kvin- nor som genomgått ooforektomi, kvinnor som behandlats för bröstcan- cer och personer med genetiska rubb- ningar i könskromosomer. Ett annat av mina projekt hand- lar om individuell prediktion av metakron peritoneal carcinomatos efter kurativ operation av kolorektal cancer. Vi har utvecklat en modell som ger patientens individuella risk för peritonealt recidiv efter opera- tion för kolorektal cancer stadium I-III. Modellen kan underlätta beslut om uppföljning och behandling. Hos högriskpatienter kan secondlook kirurgi övervägas, för tidig diagnos- tik av peritoneal carcinomatos, och därmed större möjligheter till kurativ behandling med cytoreduktiv kirurgi och hyperterm intraperitoneal kemo- terapi. En färsk validering av model- len i en extern kohort visar en mycket hög generaliserbarhet. De huvudprojekt jag arbetar med innebär ett multicentriskt samarbete mellan flera kliniker i Sverige och även utomlands. Stödet genom Bengt Ihre Research Fellowship ger en unik möjlighet att fortsätta bedriva forsk- ningen integrerat med min kliniska verksamhet. Vidare hoppas jag att det till Fellowshipet knutna nätverket kommer ge nya möjligheter till ytter- ligare samverkan och samarbete med forskargrupper runt om i Sverige. Staffan Wahlin E fter att ha prövat mig fram med två projekt inom två olika lever- sjukdomar blev ett möte på akut- mottagningen med en man med den ovanliga sjukdomen erytropoetisk protoporfyri, EPP, avgörande för star- ten av min forskarkarriär. Så mycket Staffan Wahlin är överläkare på sektionen för hepatologi vid gastrocentrum, Karolinska Universitetssjukhuset. Forskningens år