Svensk Kirurgi 5-15

250 SVENSK KIRURGI • VOLYM 73 • NR 5 • 2015 M ed anledning av ”Forsk- ningens år” inom Svensk Kirurgisk Förening, hade utbildningskommittén med ord- förande Peter Elbe i spetsen, valt ST-läkarnas vetenskapliga arbete som tema för sessionen. En panel hade inbjudits för att ge klarhet i frågan. Ewa Lundgren från Kommittén för klinisk forskning inledde med en bakgrundsbeskrivning. Idén om det vetenskapliga arbetet kom till 2006 men introducerades först 2008 i SoS kravspecificering för ST-utbildning. Det finns inga formella krav på ämnesval och inte heller på omfatt- ningen. Den vetenskapliga hand- ledaren behöver varken vara specialist inom sitt ämnesområde eller dispute- rad, dock specialist i kirurgi. Arbetet skall godkännas på tre nivåer: först av den vetenskapliga handledaren, därefter huvudhandledaren inom ST-utbildningen och slutligen verk- samhetschefen. I regel räcker intyg över avklarat mål och beskrivning av Forskningens år arbetet i ansökan som underlag för Socialstyrelsen. Det kan dock hända att ett abstrakt eller dylikt efterfrågas av sakkunnig på Socialstyrelsen. Fall- beskrivningar accepteras men med förutsättningen att de inkluderar en litteraturgenomgång av området. Det är viktigt att arbetets omfattning är avpassad så att det kan slutföras under ST-utbildningen. Kunskaps- överföring i form av publikation i vetenskaplig tidskrift är ett önske- mål, däremot inget krav. Genomgång av de vetenskapliga arbetena under 2006 visade att hälften hade gått till publikation och cirka en tredjedel hade resulterat i kvalitetsförbättring och/eller rutinändring på kliniken. Bästa ST-arbete Virginia Gonzales, nybliven specialist inom kirurgi på Västmanlands sjuk- hus och vinnare av det för året nya priset ”Bästa vetenskapliga arbete under ST”, fortsatte med att berätta om sitt ST-arbete. Hon redogjorde för sina upplevelser kring arbetet och gav exempel på vad som gjorde det hela framgångsrikt. Framförallt lyfte hon fram tre faktorer. Virginia som gjort sin ST i Västerås framhöll att hon befann sig i en bra forsknings- miljö omgärdad av många akademiskt meriterade kollegor. Därtill rådde det en etablerad forskningskultur inom en välfungerande organisation. Slut- ligen hade stödet från handledaren en avgörande roll. Utöver detta var Cent- rum för Klinisk Forskning (CKF) i Västerås en viktig kugge. Genom CKF hade hon tillgång till statistiker och seniora forskare. Det fanns dock komplicerande moment. Finianse- ringsprocessen var inte friktionsfri. Utöver tio veckor från kliniken, fick hon enstaka veckor från CKF. Det var dock långt ifrån vad som behöv- des för att komma i mål. Arbetet bör- jade 2009 och resulterade slutligen i en publikation 2014 i World Journal of Surgery . Utbildningskommittén ST-läkarnas vetenskapliga arbete – till nytta eller besvär? På uppdrag av Svensk Kirurgisk Förening kommer nu ett referat från utbildningskommitténs session under Kirurg- veckan om ST-läkarnas vetenskapliga arbete. Åhörarna i den stora kongresshallen skulle få svar på frågan – är det vetenskapliga arbetet till nytta eller bara till besvär? POYA GHORBANI poya.ghorbani@karolinska.se Stockholm