Svensk Kirurgi 5-15

251 SVENSK KIRURGI • VOLYM 73 • NR 5 • 2015 Chefens perspektiv Nästa talare var Jessica Frisk, verk- samhetschef på kirurgkliniken på Vrinnevisjukhuset i Norrköping. Ur ett chefspositionsperspektiv radade hon upp argument för och emot det vetenskapliga arbetet. Motargumen- ten utgjordes bland annat av den stora kostnaden som det innebar för kliniken, dels direkt i form av löner men även indirekt i form av produk- tionsbortfall. Därtill riskerar arbetet att fördröja ST-läkarens kirurgiska träning, något som är centralt inom ST-utbildningen. På plussidan nämnde hon den personliga utvecklingen hos ST- läkaren som ett arbete bidrar till – att åka till Kirurgveckan och försvara sitt abstrakt kan vara skrämmande men också mycket utvecklande. Vidare stimuleras handledaren till fortsatt engagemang i FoUU, något som alltid är önskvärt. Det kan också vara ett bra sätt att kritiskt granska klini- kens egna metoder och på så sätt leda till förbättringar. Slutligen kan det vara ett skönt avbräck från den annars hårda kliniska vardagen. Hur gör man på Vinnervisjuk- huset? ST-läkarna får cirka två veckor per år. På så sätt stimuleras de till att börja tidigt och inte vänta in i det sista för att få det gjort. Det rekom- menderas att ha gått någon typ av vetenskapsmetodikkurs. I regel skall handledaren vara disputerad. Arbetet skall presenteras nationellt, till exem- pel på kirurgveckan, men också på interna klinikdagar. Finianseringen är täckt och den ordinarie läkarlö- nen utbetalas. Det finns dock för- bättringspotential. Bland annat har handledarna inte avsatt tid till hand- ledning. Dessutom finns det brist på statistisk support. Som ett avslut konstaterade Jessica Frisk att det vetenskapliga arbetets nytta, trots allt, är större än besväret! Jämtland Härvid berättade Göran Larsson, FoUU-chef i Jämtland, om det veten- skapliga arbetet i sin region. Regio- nen Jämtland-Härjedalen är Sveri- ges näst minsta landsting med cirka 126000 invånare. Det finns ett läns- sjukhus, men också en välutbyggd primärvård. Trots sin ringa storlek har man kommit långt med akademi- seringen på länssjukhuset. En starkt bidragande faktor till utvecklingen är Umeå Universitet och dess läkarut- bildning. Den vetenskapliga produk- tionen i regionen stiger årligen och 2014 publicerades 70 artiklar. Det finns cirka 50 disputerade inom orga- nisationen, tre docenter, tre professo- rer och nio lektorer. Det finns också en årlig nettoökning av disputerade medarbetare. Det vetenskapliga arbetet inom ST-utbildningen inleds med en vetenskapskurs som går av stapel en gång per år och rymmer tio–tolv ST- läkare per omgång. Vetenskapskur- sen är en trestegsprocess. Det första steget består av att en projektidé presenteras, del två utgörs av veten- skapsteori varvad med utveckling av projektidén, och slutligen del tre där det vetenskapliga arbetet utförs och sedermera presenteras. Det finns ett antal krav. Bland annat skall handledaren vara dispute- rad. Vidare ska arbetet presenteras på ett uppföljningsseminarium och helst ska det också leda till publikation. Göran Larsson redogjorde också för några vinnande koncept. Bland annat lyfte han fram fördelarna med att arbeta i en liten organisation. Det leder till bättre personkännedom som i sin tur optimerar matchning av handledare. Vidare finns en statistiker med från start för att säkerställa sta- tistisk kvalité. Man har också avsatt FoUU-medel för att i ett tidigt skede kunna få till en etikansökan, något som ju är ett krav för publikation. Medlen inom landstingen må vara små men FoUU är och bör förbli en fredad zon vad gäller besparingar! Ibland kommer inte inspirationen när man vill. Forskningens år