Svensk Kirurgi 6-15

296 SVENSK KIRURGI • VOLYM 73 • NR 6 • 2015 Transfusion före åtgärd Transfusion efter åtgärd SAG (E) Plasma (E) Trc (E) SAG (E) Plasma (E) Trc (E) p 0,43 p 0,29 p 0,42 p 0,08 p 0,63 p 0,19 TAE 12 4,5 1,3 11,5 7,1 1,2 Kirurgi 13,3 5,2 0,85 4,5 5,8 0,63 Tabell 4. Transfusionsbehov. Komplikationer Sjukhusvistelse Sjukhusvistelse Akut mortaliet 30-dagars enligt Clavien (medelvärde dagar) (range dagar) (%) mortalitet (%) p 0,84 p 0,36 p 0,88 p 0,62 TAE 3,75 57,1 3-237 6,3 31,3 Kirurgi 3,62 24,9 1-70 7,7 23,1 Tabell 5. Utfall. Forskningens år rointestinalkanalen. Tidigare studier har kunnat påvisa att TAE har lika bra behandlingsresultat som kirurgi trots att TAE-gruppen ofta varit både äldre och haft högre komorbiditet än kirurgigruppen 11-23 . I vårt material har patientgrup- perna varit snarlika och ingen skill- nad avseende vare sig ålder eller komorbiditet har kunnat påvisas. Inte heller har vi kunnat påvisa någon skillnad på blödningens all- varlighetsgrad mellan grupperna eller på transfusionsbehovet innan åtgärd. TAE-gruppen har dock påvi- sat en klar trend att reblöda/fortsätta blöda i större utsträckning (62,5 %) (p-värde = 0,09) än kirurgigruppen (30,7%), vilket även transfusionsbe- hovet efter åtgärd talar för (p-värde = 0,08). Detta skiljer sig åt från en del tidigare studier som påvisat markant lägre reblödningsfrekvens på 10–35 procent i den patientgrupp som behandlats med TAE 10-11,13-14,16-17,19-20 . En förklaring till att TAE-gruppen tenderade att reblöda mer frekvent än kirurgigruppen är att övre GI-blöd- ningar ofta är intermittenta och vid avsaknad av extravasering vid angi- ografi som förekom hos 31,3 procent av våra patienter i TAE-gruppen, coilas GDA blint vilket kan leda till att man missar den egentliga blöd- ningskällan. TAE-gruppen hade en längre medelvårdtid på 57,1 dagar jämfört med kirurgigruppens 24,9 dagar, detta trots att ingen större skillnad i postoperativ komplikationsfrekvens kunde noteras mellan grupperna. TAE-specifika komplikationer såsom blödning vid insticksstället påvisades hos en patient (6,3 %) 24 . Postopera- tiva komplikationer såsom sårruptur och sepsis förekom hos tre patienter i kirurgigruppen (23,1 %). Sex patien- ter (37,5 %) i TAE-gruppen behövde genomgå någon form av kirurgisk intervention på grund av reblödning alternativt postoperativ komplikation jämfört med tre patienter (23,1 %) i kirurgigruppen. Avseende mortaliteten kunde ingen större skillnad ses mellan grup- perna med en total mortalitet i TAE- gruppen på 37,5 procent och i kirur- gigruppen på 30,8 procent vilket stämmer med tidigare publicerade studier inom området som påvisar en mortalitet på 10-50 procent 12 . Våra resultat talar för att TAE- gruppen blött mer än kirurgigruppen efter åtgärd men att detta inte haft någon påverkan på mortaliteten eller morbiditeten. Det har dock bidragit till att patienterna i TAE-gruppen krävt större transfusionsvolymer postoperativt och kan förklara att patienterna i TAE-gruppen behövt vårdas längre tid på sjukhus än de patienter som genomgått öppen kirurgi. Dessa skillnader är dock ej statistiskt signifikanta. Vårt material var litet med endast 16 patienter i TAE-gruppen respektive 13 patien- ter i kirurgigruppen vilket kan ha bidragit till det statistiska utfallet. En annan svaghet med vår studie är att det är en retrospektiv icke randomi- serad studie vilket kan leda till selek- tionsbias vid val av operativ åtgärd; TAE eller öppen kirurgi.  Referenser 1. www.internetmedicin.se 2. Stael von Holstein C. Blödande Ulcus. A Lindgren & Söner, Mölndal, 2003. 3. Åhsberg Kristina. Complications to Peptic Ulcer and Peptic Ulcer Surgery. Bulletin No. 137 from the Department of Surgery, Lunds University, Sweden. 4. Rockall T.A., Logan R.F.A., Devlin H.B., Northfield T.C., and the steering commit- tee and members of the National Audit of Acute Upper Gastrointestinal Haemorr- hage. Risk Assessment After Acute Upper Gastrointestinal Haemorrhage. Gut 1996; 38: 316-321. 5. Barkun A N, Bardou M, Kuipers E J, Sung J, Hunt R H, Martel M, Sinclair P. International Consensus Recommen- dations on the Management of Patients With Nonvariceal Upper Gastrointesti- nal Bleeding. Ann Intern Med. 2010; 152:101-113. 6. Aabakken L. Nonvariceal Upper Gastro- intestinal Bleeding. Endoscopy 2005; 37 (3): 195-200. 7. Gralnek I M, Barkun A N, Bardou M. Management of Acute Bleeding from a Peptic Ulcer. N Engl J Med 2008; 359: 928-37. 8. Wang J, Bao Y-X, Bai M, Zhang Y-G, Xu W-D, Qi X-S. Restrictive vs Liberal Transfusion for Upper Gastrointestinal Bleeding: A Meta-analysis of Randomized Controlled Trials. World J Gastroenterol 2013 October 28; 19(40): 6919-6927. 9. Seewald S, Seitz U, Thonke F, Sriram P.V.J., He X.K., Soehendra N. Interventio- nal endoscopic treatment of upper gastro- intestinal bleeding-when, how, and how often. Langenbeck’s Arch Surg (2001) 386:88-97. 10. Schoenberg M. H. Surgical therapy for peptic ulcer and nonvariceal bleeding. Langenbeck’s Arch Surg (2001) 386:98-103.