Svensk Kirurgi 6-15

330 SVENSK KIRURGI • VOLYM 73 • NR 6 • 2015 Alla patienter genomgår CT för att kontrollera kulans läge. ningen och därifrån till strålenheten, där Iridium 192 används som strål- källa. Man gör en DT thorax för tar- getberäkning, och dosen ges. Patien- ten körs tillbaka till uppvakningen och där lägger man lokalbedövning, avlägsnar utrustningen och suturerar såret. Som alternativ kan man avsluta operationen, avvakta PAD-svar två– fyra veckor och då öppna såret i loka- lanestesi och ge motsvarande behand- ling. Kriterierna är snarlika de i andra studier. Om PAD visar radikal ope- ration utan lobulär histologi eller N+ ges adjuvant terapi enligt vårdpro- gram, annars ges också extern strålbe- handling. Hittills är 52 patienter behand- lade, samtliga i dagkirurgi, 25 av dem vid primäringreppet. Två hade metastas i SN och en bristande kon- takt mellan bröstparenkymet och plastkulan och fick därför exkluderas. Ingen patient har behövt reopereras på grund av bristande radikalitet. Tre patienter fick tillägg av extern strål- ning efter PAD. Svårigheter finns framför allt vid behandling av tumör i övre mediala kvadranten eller över huvud taget vid tunt bröstparenkym och vid perifert belägna tumörer. Det är tekniskt svå- rare vid sekundär operation. Fortsättningsvis kommer man därför att ta biopsier preoperativt så att behandlingen alltid kan ges vid primäroperationen. Ett onkologiskt perspektiv Johan Ahlgren tog upp onkologens synpunkter. Den strålbehandling detta symposium handlar om rör ju patienter med bröstcancer av lågrisk- typ. Vid partiell bestrålning (till exempel IORT) har man högre andel lokalrecidiv än vid konventionell, men detta påverkar inte överlevna- den. Överrisken för icke-bröstcan- cerdöd i Targit-studien kan vara en slump menar Ahlgren. Den ökade risken för lokalrecidiv vid partiell bestrålning är mindre hos äldre patienter med ER+ sjukdom som behandlas med endokrin terapi. Detta studerades i kohortstudien, som innebar att man avstod radiote- rapi (RT) vid receptorpositiv lågrisk- cancer hos äldre kvinnor. Patienterna fick adjuvant endokrin terapi. Resul- taten blev mycket låga tal för lokalt eller regionalt recidiv, och mycket liten andel fjärrspridning. En rimlig slutsats är att man i fram- tiden skräddarsyr RT beroende på sjukdomstyp och patientgrupp. Det gäller då att definiera vilken kohort som är lämplig och vilken teknik som ska användas. Diskussion Vilken ökning av lokalrecidivfrekven- sen är acceptabel? Man kan jämföra med studier på SN där man har en falskt neg SN i upp till fem procent och ändå accepterar metoden. Man kommer också till frågan om när man väljer bröstbevarande kirurgi eller mastektomi. Vid stora resektionsmarginaler behövs kanske inte strålning? Operationsmetoden måste anpassas till tumörstorlek och belägenhet. Tekniken för bröstbeva- rande kirurgi skiljer sig mellan olika kirurger och centra, det en kallar för sektorresektion är hos någon annan en lumpektomi.  Referat Kirurgveckan