Svensk Kirurgi 6-15

334 SVENSK KIRURGI • VOLYM 73 • NR 6 • 2015 promenader runt huset utan här är det tuff fysisk träning som gäller. Tre pågående studier, Phys-scan, Opti- train, Ebba-2 i Norge kommer för- hoppningsvis ge svar på hur mycket man behöver träna. Enligt Cochrane-studier har mind- fullness viss positiv effekt på mental hälsa, till exempel avseende ångest, men det föreligger stor risk för bias och därför är resultaten ifrågasatta och inte helt okontroversiella. Stu- dier inom musik- och dansterapi ska tolkas med stor försiktighet och har låg evidens. Yoga har kortvarig effekt. Däremot visar KBT positiva resultat och bäst resultat på livskvalitet. Patrik Göransson medverkade i styrgruppen som tog fram det första nationella vårdprogrammet för can- cerrehabilitering och han flaggade för betydelsen av att beteendeförändring i det verkliga livet ”börjar innan”, inte något man kopplar på efteråt. Hur gör man det under en period då man mår som sämst? Jo, vi ska vara med från början för ibland är det förutsättningen för att en behandling skall kunna genomföras. Planering för rehabilitering Patrik har även tagit fram ”Den ofri- villige resenären – en bok om din can- cerresa” som stöd för cancerberörda (patienter och anhöriga) men även som ett kommunikationsverktyg för vården. Cancerberörda är viktiga och centrala för patientens välmående, men även ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Patrik refererade till den studie från södra regionen där man under ett år tittade på nästan 8000 patien- ters närståendes vårdkonsumtion. Bilden visade att närstående mådde ”sisådär”. Vi i vården ska vara vak- samma och se till att de får den hjälp de behöver via sin vårdcentral. Sjukskrivningstalen är höga för när- stående året innan, under och efter patientens diagnos. Patrik talade också om att kropp och själ inte är två olika saker. De hänger samman som ”gin och tonic”, två beståndsdelar men alltid med var- andra beblandade. Nedvärdera inte den kompetens vi besitter, utan tänk Auditoriet. på vilket inflytande vi har just i mötet med patienten. Rehabinsatsen börjar med hur vi ger ett diagnosbesked och hur vi bemöter patienten, vad vi kan ge för stöd. Här har vi möjligheten att förebygga mer lidande under och efter behandlingen. Använd vårdpla- nen som inte behöver vara komplice- rad, men dokumenterad i journalen. Kontaktsköterskan är den mest läm- pade att möta den eventuella krisre- aktionen som kommer under resan. Uppstår särskilda behov skall sköter- skan slussa vidare. Oavsett vad vi gör så är rehabilite- ringsansvaret patientens eget ansvar. Vi ska lotsa, ge rätt information och vara lyhörda. SWEDPOS Tänk efter hur processens organisa- tion är byggd på hemmaplan. Har vi det stöd som kan behövas i form av psykolog, fysioterapeut, kura- tor, logopeder, sexologer där det bör finnas en namngiven person för dessa funktioner i slutenvård eller mottag- ningsverksamheten? När man formar processen, bör det även finnas beskrivet hur integra- tionen med primärvården skall ske. Hur fungerar överlämnandet till dem som ansvarar för arbetslivsrehabilite- ringen? Patrik gav tips om den hjälp som kan fås via SWEDPOS (Svensk Före- ning för Psykosocial Onkologi & Rehabilitering). Till exempel om hur första informationen skall utformas, om hjälp med att designa det opti- mala samtalet samt även få stöd i hur vi ska bygga samverkan och vad det finns för kontakter i vår omgivning. Det blev en trivsam avslutning där auditoriet hade möjlighet till dialog med föreläsarna. En fråga var kontinuitetens betydelse för patien- tens välmående? Vad är det som patienten upplever som kontinuitet? Några äldre studier har visat något bättre livskvalitet för patienter som får kontinuitet inom vården. Bröstcancer kommer under 2016 att innefattas i standardiserade vård- förlopp. Farhågor framfördes: Hinner vi och patienten med inom de angivna tidsintervallen? Går det för fort? Är vi så effektiva som vi tror? Susann Plate sammanfattade med att citera onkolog Martin Söderberg ”lidandet i väntan fyller en funktion” och uppmanade oss att ta på oss ”rehab glasögon” och bättre använda PROM och PREM enkäter. (PROM = Patient Reported Outcome Measures , mäter upplevelse av sjuk- dom och hälsa efter behandling. PREM = Patient Reported Experience Measures , mäter upplevelse av och tillfredsställelse med vården. Red:s anm.)  Referat Kirurgveckan