Svensk Kirurgi nr 1-16

10 SVENSK KIRURGI • VOLYM 74 • NR 1 • 2016 Forskningens år vid dessa sjukhus förbättrats. Lands- tingsanställd personal vid andra sjuk- hus än universitetssjukhusen, som har anknytning till universitetet (till exempel docenter och universitetslek- torer) kan söka ALF-medel för forsk- ningsprojekt. Hur forsk- ningsdelen av ALF- medlen fördelas varierar ganska mycket i de olika regionala avtalen. Gemensamt är att merparten av medlen fördelas till forskningspro- jekt efter ansö- kan. Ansökan görs antingen centralt eller vid respektive b a s e n h e t / A L F - grupp. Därutöver görs i samtliga regioner strategiska satsningar, sats- ningar på vissa tjänster samt på infra- struktur och lokalhyror. Möjligheter för klinisk forskning? Eftersom kirurgi är en del av läkarut- bildningen kommer en del av ALF- ersättningen att gå till universitets- klinikerna i kirurgi. Sedan kan även andra kirurgkliniker utanför universi- tetssjukhusen få ersättning beroende vad som bestämts i de regionala avta- len. Hur denna ersättning betalas ut skiftar men de ska direkt eller indi- rekt leda till att kirurger ges tid till att handleda läkarstudenter. Eftersom det i de regionala avta- len är ganska stora skillnader i hur ALF-ersättningen för forskning ska fördelas så kommer det att inverka på kirurgers möjligheter att få ta del av medlen. I de regioner där projektme- del söks centralt gäller det att huvud- sökande har en bra vetenskaplig produktion och ett bra projekt. För att kunna söka projektme- del ska huvudsö- kande eller annan central person i projektet vara anställd av lands- tinget, man ska ha disputerat eller vara docent, och projektet ska vara kliniskt relevant. Möjligheterna att få ett anslag varierar i de olika regio- nerna och så gör även storleken på det årliga anslaget. Uppskattningsvis är det mindre än hälften av de sökande som får ett anslag och dessa är på några hundratusen till över en miljon kronor om året. Ett par landsting delar ut medel till kliniker eller ALF-grupper uti- från aktivitetspoäng. Sedan kan dessa medel sökas av personal vid dessa enheter. Konkurrensen blir då mindre hård och det skapar möjlighet till en bred bas för klinisk forskning. I samtliga regioner går en viss del av ALF-medlen till strategiska sats- ningar, till exempel att stärka forsk- ningen av viktiga kliniska områden, och det görs infrastruktursatsningar, till exempel drift av biobanker. En inte försumbar summa används till att betala hyror för lokaler till under- visning och framförallt forskning. Det kan antingen göras genom att de som tilldelas ALF-medel betalar hyran direkt eller så betalas hyran med en central avsättning av ALF- medel. Det avsätts också stora summor av ALF-medel till olika typer av forsk- ningstjänster vilka kirurger kan söka. Hur många tjänster som finns varie- rar i olika delar av landet men gene- rellt så finansieras delar av forskar-AT och forskar-ST. Sedan kan man söka fleråriga tjänster som klinisk dok- torand eller som disputerad. Dessa tjänster har blivit mycket populära och söktrycket är högt. Några av fors- kartjänsterna går till kirurger men här kan vi bli starkare i konkurrensen genom bättre ansökningar. Sammanfattningsvis så skapar ALF-avtalet bra möjligheter till kli- nisk forskning. Avtalet medför att ALF-medlen och andra medel, som tex landstingens FOU-medel, ska användas för att ge oss förutsättningar att bedriva klinisk forskning av hög kvalitet. Svensk kirurgisk forskning är internationellt framgångsrik men för att upprätthålla denna position måste det finnas tid att forska och medel för att bekosta olika projekt. I ALF-avtalet skapas flera möjligheter till detta men vi måste vara aktiva att söka forskningstjänster och projekt- anslag.  ”År 2019 kommer tjugo pro- cent av forskningsmedlen att vara baserad på den kli- niska forskningens kvalitet, vilket är forskningens förut- sättningar, den genomförda forskningens kliniska bety- delse och en bibliometrisk utvärdering.”