Svensk Kirurgi nr 2-16

70 SVENSK KIRURGI • VOLYM 74 • NR 2 • 2016 Klinisk nutrition V i presenteras som kliniker ständigt för studier som kan ha betydelse för våra val av behandling. På temat nutrition har det hänt mycket de senaste åren. Nya studier har i vissa fall påverkat våra behandlingsrutiner medan andra har skapat osäkerhet om hur vi ska överföra somliga resultat till klinisk praxis. Ibland övertolkas resultat och man tenderar att vilja använda resultat som gäller i alldeles specifika situationer till att gälla mer gene- rellt i den kliniska vardagen. Många nutritionsstudier har dessvärre än i dag stora brister i design och upplägg vilket de kan kritiseras för, men likväl måste man förhålla sig till budskapen och resultaten. Här följer ett försök att guida genom senaste årens studier kring glutamin. Immunonutrition Aminosyran glutamin kan räknas in bland de nutrienter som har en far- makologisk effekt och den har figure- rat som en komponent i den så kal�- lade immunonutritionen (se nedan). Den är icke-essentiell, bildas framfö- rallt i muskulatur och är ett substrat vid nukleotidsyntes (byggstenar för DNA och RNA) och därför viktig för vävnad med snabb celldelning (immunsystem, tunntarmsslemhinna och vid sårläkning). Begreppet immunonutrition infördes för drygt 20 år sedan och innebär produkter som innehåller nutrienter som anses vara viktiga för immunsystem och för tarmslemhin- nan. Dessa produkter har varierande innehåll av Ω-3 och Ω-6-fettsyror, nukleotider, arginin, glutamin och även spårämnen, framför allt selen. Immunonutrition har inte fått något stort kliniskt genomslag trots att stu- dier har visat positiva kliniska effekter med framför allt minskade postope- rativa komplikationer. En kritik som riktats mot immunonutritionens produkter är att dessa i allmänhet består av flera komponenter, varför man inte kunnat veta vilken av dem som står för eventuella effekter. Ett annat problem med immunonutri- tion är att det inte finns en magic- bullet -nutrient (eller kombination) som har effekt på hela det komplexa och dynamiska system som kroppens inflammations- och immunologiska svar utgör. Det kan dessutom vara mycket svårt att avgöra i vilken fas i det immunologiska svaret som den enskilda patienten befinner sig, vilket också kan påverka effekterna av att tillföra specifika näringsämnen. För kirurgiska patienter har immunon- utrition framför allt visat positiva effekter vid större cancerkirurgi och då vid behandling före och efter ope- rationen 1 . I andra situationer har stu- dier visat negativa effekter på patien- ter som har hyperinflammation 2,3 . Glutamin har studerats som del i immunonutritions produkter, men även som ensamt tillägg till annan näringsbehandling. Glutaminstudier Glutamin har en intressant nutri- tionshistoria och många av dess egen- skaper har gjort att det funnits stora förväntningar på effekter i kliniskt bruk. Glutamin är en icke-essentiell Vår artikelserie om klinisk nutrition fortsätter. Denna gång med en översikt av det vetenskapliga stödet för glutamintillförsel till kritiskt sjuka patien- ter. Nutritionsbehandlingens komplexitet illustreras av motsägande resultat beroende på studiedesign. För att kunna tolka dessa resultat måste man förstå bakgrund och svagheter med olika studie- upplägg. Först då kan vi uppnå en balanserad til�- lämpning av evidens i vården av våra patienter. Glutamin en uppdatering: vad gäller för postoperativa och kritiskt sjuka patienter? FOLKE HAMMARQVIST folke.hammarqvist@ki.se Stockholm OLLE LJUNGQVIST olle.ljungqvist@oru.se Örebro