Svensk Kirurgi nr 2-16

74 SVENSK KIRURGI • VOLYM 74 • NR 2 • 2016 Traumavård D et finns i dag ingen enhet- lig nationellt övergripande organisation för traumaom- händertagande i Sverige och hand- läggningen varierar över landet. En utredning av traumavården i Sve- rige har sedan flera år efterfrågats av Svensk Förening för Traumatologi (Traumaföreningen), inte minst mot bakgrund av de nationella genom- lysningar som tidigare genomförts i både Norge (2007) och Storbritan- nien (2010). Efter de tragiska hän- delserna i Oslo centrum och Utöya år 2011 gav Regeringen i slutet av april 2013 Socialstyrelsen i uppdrag att utarbeta ett planeringsunderlag för att stödja landstingens arbete med att upprätta planer för traumavården och en beredskap för att kunna omhän- derta ett större antal svårt skadade vid en allvarlig händelse i Sverige. Upp- draget slutredovisades till Socialde- partementet i oktober 2015. Flera myndigheter med Arbetet bedrevs genom dels en styr- och projektledningsgrupp på Social­ styrelsen (SoS), dels en referens- grupp bestående av representanter från förutom SoS bland annat SKL, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Rikspolisstyrelsen och Försvarsmakten samt genom en expertgrupp med representation från specialistföreningarna inklusive Trau- maföreningen. Efter ett inledande uppstartsmöte i september 2013 kom arbetet att bedrivas i flera olika spår. Socialstyrelsen skickade ut enkäter till Traumautredningen – en hjälp att säkra gott omhändertagande av de svårt skadade Ett omfattande arbete för att inventera, beskriva och stödja traumaomhändertagande är genomfört och slutredovisat till Socialdepartementet i okto - ber 2015. Arbetet beskrivs i denna artikel av tre kollegor från expertgruppen. PER ÖRTENWALL per.ortenwall@vgregion.se Göteborg ELSE RIBBE else.ribbe@gmail.com Skåne LOUIS RIDDEZ louis.riddez@karolinska.se Stockholm