Svensk Kirurgi nr 2-16

76 SVENSK KIRURGI • VOLYM 74 • NR 2 • 2016 Traumavård Definierade krav för aktörer i traumasammanhang L = Lägsta krav; B = Bör; M = Målsättning akutmottagningar har utarbetade riktlinjer och kompetens för initiala stabiliserande åtgärder för ”spontan- sökande” patienter, vilka utsatts för stort trauma, inför transport till adek- vat omhändertagande. I vårt arbete har vi gått igenom olika delar av traumaomhänderta- gandet, från övergripande och lokal struktur/organisation via utbildning/ kompetens, riktlinjer, utrustning/ lokaler, kommunikation/dokumen- tation till kvalitetsutveckling, flera skadade, rehabilitering, prevention, barnomhändertagande och ”gles- bygdsomhändertagande”. Problemområden – målsättning Inom varje område har vi identifie- rat problemområden och har sedan definierat både en målsättning och en lägsta nivå för adekvat omhänderta- gande. Utöver det har vi också defi- nierat en ”bör-nivå”. Detta kan ses som en kravspecifikation för att ”få” vara traumaomhändertagande sjuk- hus. Se exempel i Tabell 2 och i övrigt i hela rapporten. För att nå ett fungerande trauma- system i Sverige anser vi att ett Natio- nellt kompetenscentrum bör bildas, med övergripande nationellt ansvar för traumautvecklingsarbete. Inom respektive Traumanätverk ska det finnas en traumastyrgrupp med samordningsansvar och också mandat från ledningen. Det ska också finnas en trauma- bakjour, utgående från Traumacen- trum, för stöd och hjälp i akuta situa- tioner. Vi poängterar vikten av teamar- bete och ett ökat samarbete mellan den prehospitala och den hospitala organisationen. Katastrofer i fokus I slutrapporten från Socialstyrelsen som slutligen publicerades i novem- ber 2015 hade materialet från de olika grupperna sammanställts och bearbetats. Denna slutprodukt visade sig bli övergripande och ha ett stort fokus på allvarlig händelse och kata- strofsituationer, medan den vardag- liga hanteringen av svårt skadade traumapatienter behandlades med Teoretisk kompetens Praktisk kompetens Traumaledare L: ATLS L: Specialistkompetent läkare M: Teamledarkompetens L: Genomgår regelbundet traumaövningar M: DSTC B: Erfarenhet av akutarbete M: Specialistkompetens i kirurgi Kirurgjour L: ATLS L: Legitimerad läkare M: Teamledarkompetens L: Genomgår regelbundet traumaövningar M: DSTC M: 2 års specialistutbildning B: APLS Bakjour kirurgi L: ATLS B: Spec. kompetens + 3 års relevant erfarenhet M: Teamledarkompetens L: Genomgår regelbundet traumaövningar L: DSTC M: Erfarenhet av arbete på högvolymscentrum B: ASSET B: Genomgått Bakjoursskola Akutläkare L: ATLS L: Genomgår regelbundet traumaövningar M: 2 års specialistutbildning Ortopedjour L: ATLS L: Genomgår regelbundet traumaövningar L: AO grundkurs M: 2 års specialistutbildning Bakjour ortopedi L: ATLS L: Genomgår regelbundet traumaövningar L: AO fortsättningskurs B: Spec. kompetens + 3 års relevant erfarenhet M: Genomgått Bakjoursskola Anestesijour/IVA L: ATLS L: Genomgår regelbundet traumaövningar L: APLS M: 2 års specialistutbildning Bakjour anestesi/IVA L: ATLS L: Genomgår regelbundet traumaövningar M: DATC B: Spec. kompetens + 3 års relevant erfarenhet Toraxkirurgjour TC B: ATLS L: 2 års specialistutbildning M: Specialist Neurokirurgjour TC L: ATLS L: 2 års specialistutbildning M: Specialist Barnkirurgjour TC L: ATLS L: Genomgår regelbundet traumaövningar L: APLS L: 2 års specialistutbildning M: DSTC Bakjour barnkir TC B: DSTC L: Genomgår regelbundet traumaövningar B: Spec. kompetens + 3 års relevant erfarenhet Röntgenjour B: ATLS – auskulterat M: 2 års specialistutbildning Röntgensjuksköterska B: TNCC/ATSS auskulterat B: Genomgår regelbundet traumaövningar Ledningsansvarig sjuk- L: TNCC/ATSS L: Genomgår regelbundet traumaövningar sköterska akutmott. M: Teamledarkompetens B: 2 års erfarenhet efter legitimation Sjuksköterska akutmott. L: TNCC/ATSS L: Genomgår regelbundet traumaövningar Sjuksköterska IVA L: TNCC/ATSS L: Genomgår regelbundet traumaövningar ATLS: Advanced Trauma Life Support DSTC: Definitive Surgical Trauma Care APLS: Advanced Pediatric Life Support ASSET: Advanced Surgical Skills for Exposure in Trauma AO grundkurs: Arbeitsgemeinschaft für Osteosynthesefragen, ortopediskt utbildningskoncept AO fortsättningskurs: Arbeitsgemeinschaft für Osteosynthesefragen, ortopediskt utbildningskoncept DATC: Definitive Anaesthesiological Trauma Care TNCC: Trauma Nurse Core Course ATSS: Akut Traumaomhändertagande för Sjuksköterskor i Sverige Tabell 2. Exempel på uppställda krav för traumaomhändertagande. mindre fokus och där viktiga syn- punkter helt kom att utelämnas. Vi anser det vara fundamentalt att den ”vardagliga” traumasjukvården fung- erar på ett högkvalitativt sätt för att omhändertagande vid allvarlig hän- delse/katastrofsituation ska kunna genomföras rimligt väl. Det känns dock uppmuntrande för svensk traumavård att Socialsty- relsen i sin rapport beskriver såväl Nationellt kompetenscentrum som nivåstrukturering. Det är därför vår förhoppning att vår mera djupgående rapport ska kunna bidra till ett tryggare och säkrare omhändertagande av svårt skadade patienter genom att definiera krav på de olika sjukhusen rörande alla delar i traumaomhändertagandet.  Referens 1. swetrau/wp-content/uploads/ sites/10/2015/12/Traumautredning- sammanställning-sjukhusvård-2015.pdf.