Svensk Kirurgi nr 2-16

67 SVENSK KIRURGI • VOLYM 74 • NR 2 • 2016 Forskningens år 2016 – Kolumnen 67 I I Johan Sundström Professor i epidemiologi, Scientific Director Uppsala Clinical Research Center (www.ucr.uu.se ) Denna kolumn är ett utdrag ur boken Handbok i bio- medicinsk forskning, av Johan Sundström och Lars Lind, som under 2015 utkommit på Liber förlag med ISBN 47-11399-6. Under temaåret Forskningens år kommer denna kolumn, Klinisk forskning, att regelbundet åter- komma i Svensk Kirurgi med handfasta metodologiska tips för den kliniska forskaren inom olika fält såsom evidens- baserad medicin, studiedesign, epidemiologiska begrepp, praktiskt genomförande av studier, statistisk analys, och skrivande av vetenskapliga artiklar. en populationsbaserad kohort som baserar sig på frivil- ligt deltagande alltid att vara lite friskare och leva lite hälsosammare än den totala befolkningen. Detta kan påverka den externa men inte den interna validiteten av resultaten. Flera exponeringar och utfall Om breda exponeringsdata är systematiskt insamlade vid baseline kan man ofta studera flera olika exponeringar i samma kohortstudie. Man kan dessutom ofta definiera exponerade och icke-exponerade i en populationsbaserad kohort efter att baseline inträffat. Exponeringen och kovariaterna kan alltså vara prospektivt insamlade på ett systematiskt sätt men retrospektivt definierade. Återigen ett exempel på att en studie sällan låter sig enkelt definie- ras med bara ett av orden prospektiv eller retrospektiv, som vi diskuterade i förrförra kolumnen. Man kan också studera flera olika utfall i en kohort- studie (till skillnad från fall-kontrollstudien, som vi dis- kuterar i nästa kolumn). Särskilt om man kan använda offentliga register för att definiera utfallen, något som ju gör Sverige till ett fantastiskt land för kohortstudier. Ibland kan eller vill man inte jämföra personer inom en kohort med varandra, utan måste använda sig av en extern (oexponerad) referenspopulation. I vissa av dessa fall, till exempel vid studier av dödlighet, kan man använda sig av officiell statistik från hela eller delar av riket. Fallgropar i kohortstudier Kohortstudien är den starkaste observationella studiede- signen, men den har några fallgropar. En möjlig oönskad effekt är att datainsamlingen i sig kan påverka studie- deltagarnas beteende. Om man till exempel en gång om året frågar deltagarna i en kohortstudie om de röker, kommer de troligen att ifrågasätta sin rökning i större utsträckning än om de inte hade deltagit i studien. En annan fallgrop gäller framför allt den sorts kohortstudie där man identifierar en grupp som är exponerad för en faktor som man redan misstänker är riskfylld, exempelvis radioaktiv strålning. En sådan exponerad grupp tar till exempel arbetsgivare ofta större ansvar för och kanske låter läkarundersöka oftare än genomsnittliga oexpo- nerade personer. Täta läkarundersökningar ökar förstås sannolikheten för att man ska kunna diagnostisera sjuk- domar. Följaktligen finns det en risk att man identifierar fler utfall hos den exponerade än den oexponerade grup- pen, även om de egentligen är lika många i båda grup- perna. Kohortstudien har också nackdelen att den är dyr och tar lång tid att göra.  FAKTARUTA Kohortstudier Förutsättningar • En exponerad och en oexponerad grupp, lika i övrigt. • Exponeringen mäts innan utfallet. • Prospektiv eller historisk? Fördelar • (Ovanliga) exponeringar kan mätas specifikt, standardiserat och oberoende av minnet. • Flera utfall kan studeras för varje exponering. Nackdelar • Tar tid och kostar pengar. • Datainsamlingen i sig kan påverka studie deltagarnas beteende. • Klassifikationen av utfallet kan ibland på verkas av exponeringen. Augusta Ada King, Lady Lovelace (1815–1852), tros ha skrivit det första datorprogrammet. Hon var dotter till Lord Byron, den roman - tiska poeten, och kallades efter giftermålet med greven av Lovelace för Ada Lovelace. För att avskräcka Ada från Lord Byrons poesi, anli - tade Lady Byron privatlärare i matematik och naturvetenskap. En av dessa lärare introducerade Lovelace till Charles Babbages ana - lysmaskin, en hålkortsmaskin som kunde programmeras och som räknas som den första datorn. Ada Lovelace skrev flera program till maskinen, vilket gör henne till världens första programmerare. USAs försvarsdepartement lät tillverka och uppkalla programme - ringsspråket Ada efter henne på 1970-talet.