Svensk Kirurgi 4-16

188 SVENSK KIRURGI • VOLYM 74 • NR 4 • 2016 ­ SVENSK KIRURGI • VOLYM 74 • NR 2 • 2016 188 JOHAN SUNDSTRÖM johan.sundstrom@ucr.uu.se Uppsala Forskningens år 2016 – Kolumnen Klinisk forskning – Systematiska litteratur- översikter och metaanalyser L ite moloken blev i alla fall jag när jag hörde att den första publicerade rapporten av ett biologiskt samband oftast inte är korrekt utan ett slump- fynd 1 . Publication bias innebär att positiva fynd för ett nytt biologiskt samband är mer intressanta att rapportera för tidskrifter än negativa fynd. Först när man misslyckas med att belägga det första positiva fyndet börjar det sanna (icke-)sambandet visa sig. Därför är sammanvägningar av publicerade (och, alltså ännu viktigare, även opublice- rade) fynd en viktig syssla för att fastställa de sanna sam- banden. För att sammanfatta flera studier har metoden sys- tematisk litteraturöversikt tagits fram. Den innebär att minst två personer oberoende av varandra söker artik- lar i minst två fördefinierade databaser (oftast Medline, Embase, CINAHL, Scopus, Cochrane Central Register of Controlled Trials, Clinicaltrials.gov; kanske ansök- ningshandlingar hos FDA och EMA; och helst även i grey literature, dvs ostrukturerad information) enligt ett fördefinierat protokoll med tydliga inklusions- och exklusionskriterier för vilka artiklar som är relevanta. Sen avgör de två personerna, oberoende av varandra, vilka sammanfattningar (abstract) som kan vara relevanta och vilka fulltextartiklar som ska beställas och läsas igenom. I nästa steg läser de, oberoende av varandra, igenom artik- larna och avgör vilka som platsar i analysen; tycker de olika i något steg konsulterar de en tredje person. Därefter extraheras data ur artiklarna, och om det finns tillräck- ligt många relevanta data sammanvägs resultaten från de olika artiklarna i en metaanalys. Eftersom allt detta görs helt transparent och enligt ett definierat protokoll, kan vem som helst upprepa studien. På så sätt minskar risken för att forskarens egna önskningar eller jävsförhållanden påverkar resultaten på något dolt sätt. I dessa riktlinjer ingår flera obligatoriska moment, bland annat måste man studera möjlig publication bias (ofta med hjälp av funnel plots) och värdera varje enskild studies kvalitet och risk för bias (gärna med Cochrane’s risk of bias tool; 2 ). Men det kan alltså hända att en systematisk littera- turöversikt inte innehåller någon metaanalys om evidens- läget var för dåligt inom fältet. Och vice versa, man kan göra en metaanalys utan att göra en systematisk littera- turöversikt 3 . Kom då ihåg att man inte behöver hålla sig till reglerna för systematiska litteraturöversikter. En arti- kel som innehåller en metaanalys gör alltså inte per se att en den är en ovinklad sammanställning av evidensläget. Om den systematiska litteraturöversikten innehåller en metaanalys är syftet att ta fram ett viktat medelvärde Det finns vissa frågeställningar som bara kan besvaras genom att väga samman ett stort antal studier, exempelvis då de utfall som studeras är sällsynta eller om de studerade inter- ventionerna är farliga eller mycket dyra. Ett viktigt redskap för att kunna göra detta är metaanalysen. Den kan göras antingen tillsammans med eller utan en systematisk litteraturöversikt.