Svensk Kirurgi 4-16

196 SVENSK KIRURGI • VOLYM 74 • NR 4 • 2016 Översiktsartikel T raumatiska hjärnskador (THS), skallskador, är ett enormt globalt hälsopro- blem och i Sverige drabbas ca 200– 450/100 000 invånare årligen. Även om yngre (under 30 år) länge varit överrepresenterade bland patienter med THS, är i dagsläget nästan 50 procent av THS-patienterna över 50 år och circa 75 procent är män. Förbättrade preventiva åtgärder, exempelvis minskat användande av alkohol och droger i trafiken samt bättre fordon och vägar, har resulte- rat i ett minskat antal svåra THS i västvärlden. Trots detta är THS den vanligaste dödsorsaken hos patienter under 40 år 1 . Orsakerna till THS är vanligen trafikolyckor, idrott eller misshandel och, framförallt hos äldre, fallolyckor. I dagsläget finns ingen specifik farmakologisk terapi utan omhändertagandet bygger på kun- skapen att hjärnan är mycket känslig, vulnerabel, tidigt efter skadan och behandlingen syftar till att minimera sekundära skadefaktorer som förvär- rar den primära skadan. Den över- väldigande majoriteten av alla THS behöver inte behandlas på någon av Sveriges neurokirurgiska kliniker, utan handläggs ofta av allmänkirur- ger. För omhändertagandet av dessa milda och måttliga THS rekommen- deras de publicerade riktlinjerna för vuxna och barn från Scandinavian Neurotrauma committee 2-3 . I denna översiktsartikel belyses de vanligaste skadetyperna av THS, basala kirur- giska principer, samt aktuell behand- ling och forskning. Primärt omhändertagande Förekomst av dålig syresättning och/ eller lågt blodtryck försämrar mar- kant prognosen vid THS. Ett systo- liskt blodtryck över 90 mmHg och saturation på mer än 90 procent är grundläggande mål som måste bibe- hållas under transport, som med fördel sker med intensivvårdsheli- kopter, till närmaste sjukhus. Det primära traumaomhändertagandet är väl etablerat bland svenska kirurger och belyses inte ytterligare här. Några specifika punkter att nämna är • att THS i sig normalt inte orsa- kar hypotension, varför då andra skador måste misstänkas. • att medvetslösa patienter fixeras och förflyttas med hög vaksamhet för associerad kotpelarskada. • att indikation för akut intubation föreligger vid sänkt medvetande- grad (RLS≥3, GCS<9), ofri luftväg eller hotande eller befintlig respira- torisk insufficiens. • att överdriven hyperventilering kan sänka hjärnans blodflöde, som kan vara kritiskt lågt initialt efter THS. Normoventilering eller möjligen lätt hyperventilering (pCO2 4.0– 4.5 kPa) används som regel, där undantaget kan vara patienter som uppvisar tecken på inklämning (sträckkramper, vid ljusstel pupill). Vid ankomst till sjukhus bedöms, så snart patientens tillstånd tillåter, medvetandegraden enligt RLS-85 alternativt GCS (se Tabell 1–2), samt pupillreaktion och förekomst av fokal- neurologiskt bortfall. En trauma-CT utförs akut. Vid svår THS saknas primär indikation för akut MR eller Traumatiska hjärnskador På en kirurgisk akutmottagning är patienter med skallskador mycket vanligt. Även om de allra flesta söker för lindriga traumata står skallskador för en betydande del av morbiditet och mortalitet efter olycksfall. I denna översiktsartikel redogör Niklas Marklund för skadetyper, principer för diagnostik och behandling vid traumatiska hjärnskador. NIKLAS MARKLUND Professor i neurokirurgi Uppsala niklas.marklund@neuro.uu.se