Svensk Kirurgi 4-16

207 SVENSK KIRURGI • VOLYM 74 • NR 4 • 2016 Patientsäkerhet akuta kirurgavdelningar. Exempel på vanliga LRP hos en patient visas i Figur 3. Många LRP var relaterade till ordinationer som patienten fått innan inskrivning på kirurgakuten. Antal LRP per patient var något färre än de 6,5 LRP och 7,3 LRP per patient som identifierades av kliniska apotekare i två studier på 190 resp. 254 innelig- gande patienter 8,13 , och drygt hälften av de 9,9 LRP per patient som hitta- des i en annan studie på inneliggande patienter i Lund 14 . Antalet LRP var dock fler i denna studie än de 2,6 LRP per patient som identifierades hos patienter inneliggande på sjuk- hus i studier utförda av Gillespie et al. 15 och Blix et al. 16 . Att siffrorna skil- jer mellan studier kan bero på olika patientpopulationer och/eller skillna- der i bedömning och kategorisering av LRP. Det är anmärkningsvärt att ande- len överföringsfel är så stor och det skulle vara mycket önskvärt med en nationell läkemedelslista, även om man får ha respekt för den personliga integriteten. De flesta läkarna värde- satte hjälpen med läkemedelsgenom- gångar och ansåg att kliniken behövde en klinisk apotekare. Detta projekt har nu övergått till en permanent lös- ning som ger kliniken förutsättningar att långsiktigt utveckla och förbättra läkemedelsterapin för de patienter som passerar kirurgkliniken. Sammanfattning och slutsats Denna kvalitetsuppföljning bekräftar tidigare erfarenheter av brister i läke- medelsanvändningen hos de äldre. Ett stort antal LRP identifierades hos inneliggande äldre patienter på kirur- gisk akutavdelning; mer än hälften av patienterna hade minst ett över- föringsfel och följaktligen en inkor- rekt läkemedelslista. Totalt hade varje patient i genomsnitt 5,3 LRP, vilket visar vikten av strukturerade läkeme- delsgenomgångar för att optimera äldres läkemedelsbehandling. För att arbeta resurseffektivt är det viktigt att fokusera på patientgrupper med sär- skild risk, samt på de viktigaste och mest förekommande LRP och läke- medelsgrupperna. Det faktum att förskrivnings-och överföringsfelen var så vanligt före- kommande visar på ett behov av att rutiner och processer förbättras kring hanteringen av patienters läkemedel på sjukhus. För en ökad patientsäker- het rekommenderas förbättrade ruti- ner för säkerställande av aktuell läke- medelslista, bland annat genom att: • Alltid kontrollera om DOS för- skrivna läkemedel finns angivna i Pascal, och om så finns, utgå från dessa för aktuell läkemedelslista då DOS förskrivningarna är de läkemedel som patienten faktiskt tar regelbundet (samt ibland även vid behov). • Ange varifrån läkemedelslista tagits. • Kontrollera läkemedelslistan vid första rond efter akut inläggning. • Använda information från läke- medelsgenomgång om sådan finns utförd och/eller läkemedelsför- teckningen. • Notera om läkemedelsberättelse och aktuell läkemedelslista givits till patienten vid utskrivning. • Avsluta ordinationslistan då patienten skrivs ut. • Utöka samarbetet med klinisk apotekare på akutmottagning och/eller vårdavdelning.  Referenser 1. Beijer HJ, de Blaey CJ. Hospitalisations caused by adverse drug reactions (ADR): a meta-analysis of observational studies. Pharm World Sci. 2002;24(2):46-54. 2. Paul E, End-Rodrigues T, Thylén P, Bergman U. Läkemedelsbiverkan en vanlig orsak till sjukhusvård av äldre. En klinisk retrospektiv studie. Läkartidningen 2008;35(105):2338-42. 3. Fryckstedt J, Asker-Hagelberg C. Läke- medelsrelaterade problem vanliga på medicin-akuten och orsak till inläggning hos nästan var tredje patient, enligt kvali- tetsuppföljning. Läkartidningen nr 12-13 2008 volym 105, 894-898. 4. Cipolle RJ, Strand LM, Morley PC. Pharmaceutical care practice. New York: The McGraw- Hill Companies Inc. 1998. 5. Indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre. Socialstyrelsen 2010. 6. Strand LM, Morley PC, Cipolle RJ, Ramsey R, Lamsam GD. Drug-related problems: their structure and function. Dicp. 1990;24(11):1093-7. 7. Milos V, Rekman E, Bondesson Å, Eriks- son T, Jakobsson U, Westerlund T, Midlöv P. Improving the Quality of Pharmacoth- erapy in Elderly Primary Care Patients Through Medication Reviews: A Ran- domised Controlled Study. Drugs Aging 2013;30:235-246. 8. Bergkvist A, Holmbjer, L, Midlöv P, et al. The process of identifying, solving and preventing drug related problems in the LIMM-study. International Journal of Clinical Pharmacy 2011;33:1010-1018. 9. Fryckstedt J. Svårt göra korrekt läkeme- delsanamnes vid akut inläggning. Läkar- tidningen nr 12-13 2015;112:DULH 10. Soendergaard B., Kirkeby B., Dinsen C., Herborg H., Kjellberg J., Staehr P. Drug-related problems in general prac- tice: results from a development project in Denmark. Pharmacy World Science 2006;28:61-64. 11. Jacobson TA. Comparative pharmacoki- netic interaction profiles of pravastatin, simvastatin, and atorvastatin when co- administered with cytochrome P450 inhibitors. Am J Cardiol. 2004;94:1140-6. 12. Hughes J, Crowe A. Inhibition of P-gly- coprotein-mediated efflux of digoxin and its metabolites by macrolide antibiotics. J Pharmacol Sci. 2010;113:315-24. 13. Glämsta E-L, Nork G. Vanliga läkeme- delsrelaterade problem hos äldre patienter; en tvärsnittsstudie med geriatriska och hemsjukvårdade patienter i Stockholm. Projektarbete i klinisk farmaci vid Lunds universitet 2013 i samarbete med Stock- holms Läns Landsting 14. Bondesson A, Eriksson T, Kragh A, Holm- dahl L, Midlöv P, Höglund P. In-hospital medication reviews reduce the number of unidentified drug-related problems. Eur J Clin Pharmacol 2013;69:647-655. 15. Gillespie U, Alassaad A, Henrohn D, Garmo H, Hammarlund-Udenaes M, Toss H. A et al. A comprohensive phar- macist intervention to reduce morbidity in patients 80 years or older: a randomi- zed controlled trial. Arch Intern Med 2009;169(9):894-900. 16. Blix HS, Viktil KK, Mogar TA, Reikvam A. Characteristics of drug-related pro- blems discussed by hospital pharmacists in multidisciplinary teams. Pharm World Sci 2006;28 (3):152-8.