Svensk Kirurgi 5-16

245 SVENSK KIRURGI • VOLYM 74 • NR 5 • 2016 ning. Vi pratar ofta om vad som är vetenskap och beprövad erfarenhet. Vi väljer läkemedel och operations- teknik efter de senaste forsknings- resultaten. Vi förväntar oss inte att ALLA forskningsrön ska gälla ALLA våra patienter, utan vi kan förstå att det handlar om grupper och inte individer. Det forskas inom alla områden och genusvetenskap är ett av dem 8 . Inom forskning finns en välkänd hie- rarki (faktaruta 2). Just genusveten­ skap, eller forskning om genus inom andra discipliner, exempelvis eko- nomisk historia, verkar ha svårt att få acceptans och hamnar lätt i den lägsta nivån i forskningspyramiden. Förmodligen är det svårare att ta till sig forskningsrön som berör en själv personligen. Vi har svårt att se oss själva som del av en struktur och man kanske hamnar i en grupp som man inte vill tillhöra. Genusvetenskap grundar sig på maktförhållanden. Vid en första anblick är det kanske inte lätt att identifiera sig med under- respektive överordning. Men genus- forskning, liksom ALL forskning, gäller på populationsnivå och inte individnivå. Det är system, befolk- ningar eller områden som avses. Vi är alla del av genusstrukturer, på samma sätt som vi är del av Sverige eller vård- sektorn. Det borde vara möjligt för oss att se på denna forskning på samma sätt som på annan forskning. Se systemen och kritisera dessa, men inte kriti- sera enskilda individer. Ett systemfel måste rimligtvis identifieras och lösas på systemnivå. Det är också den offi- ciella svenska jämställdhetspolitikens utgångspunkt sedan propositionen 93/94 ”Delad makt, delat ansvar” 9 . Möjliga lösningar • Att uppnå en jämn fördelning av hemarbete och omsorg av barnen. • Att i alla fertila personer se potenti- ella föräldrar som kommer att vara hemma med sina barn. På samhälls- nivå kan man exempelvis lagstadga om en mer jämställd fördelning av föräldraersättningen. På arbetsplat- ser ska man se det självklara i att en man vill ta föräldraledigt. Och att inte fråga en kvinna som söker jobb om hon tänker skaffa barn snart, borde vara lika självklart. • Andra strukturella missförhållan- den på arbetsplatsen måste identi- fieras och ordnas. Finns det löne- skillnader mellan män och kvinnor ska dessa påvisas och utjämnas. En ojämn fördelning av kvinnor och män inom olika specialiteter/sub- specialiteter kan vara svårlöst, men en viktig aspekt att tänka på är att inte bara rekrytera en kvinna till en i övrigt mansdominerad grupp. Man har visat att en underrepresenterad grupp måste uppgå till minst 20 procent av gruppen som helhet, för att undvika ett fenomen som kallas tokenism eller the Smurfette prin- ciple 11,12 . Det innebär att den under- representerade gruppen (i detta fall kvinnor) identifierar sig med den överrepresenterade gruppen (i detta fall män) och ser sig som unik och utvald, och antar en diskrimine- rande attityd mot sin egen grupp (i detta fall kvinnor). Det gynnar inte jämställdhet. • När seminarier eller föreläsningar anordnas eller expertgrupper till- sätts bör fördelningen av män och kvinnor vara representativ och ibland behöver man kanske leta utanför sina egna cirklar 10 för att kunna lösa detta. • Sexistiska skämt kan verka harm- lösa, men har visat sig vara en grogrund för diskriminering 13 och måste därför ses som oacceptabla. Diskriminering kan vara subtil, här är utbildning ett måste. Man måste se och förstå att kvinnor drabbas av strukturell diskriminering på grund av vårt sätt att tala 14 , vårt utseende och om vi avviker från förväntat beteende. ”If I were a boy even just for a day, I´d roll outta bed in the morning, and throw on what I wanted and go. If I were a boy…. I´d put myself first, and make the rules as I go.” 15 • På individnivå kan vi fatta beslut som främjar rättvisa i vår egen familj. Om vi som lever i parrela- tioner delar omsorgen om hem och barn på ett rättvist sätt kommer löneskillnader, den yrkesmässiga segregationen och hälsoskillnader mellan könen jämnas ut och på sikt försvinna. Detta förutsätter att de strukturer och sammanhang man lever i är tillåtande. Vad man vinner på jämställdhet Viljan att ändra sitt beteende före- faller vara svårast för de som befin- ner sig i strukturellt överläge (män). Män tror att alla förändringar inom hem- och barnsektorn kommer att missgynna dem. Forskningen visar dock att män som tar ett större ansvar för barn och hem får ett bättre liv. De Evidence based genus Dubbelblind RCT Faktaruta 2. Feminism