Svensk Kirurgi 5-16

248 SVENSK KIRURGI • VOLYM 74 • NR 5 • 2016 Översiktsartikel L aparoskopisk kirurgi vid kolo- rektalcancer infördes entusias- tiskt under tidigt 1990-tal 1,2 , men utvecklingen avstannade efter rapporter om ökad risk för porthåls- metastaser 3 . Därefter initierades ett antal randomiserade studier kring framförallt koloncancer. Resultaten visade på fördelar för laparoskopisk kirurgi avseende mindre blödning, kortare vårdtid och bättre livskvali- tet 4-7 . En tidig rapport från Barcelona indikerade också bättre överlevnad vid koloncancer stadium III 8 . Detta konfirmerades inte i långtidsresulta- ten och inte heller i andra randomise- rade studier. Dock kunde laparosko- pisk kirurgi vid koloncancer bekräftas som ett onkologiskt säkert alternativ till öppen kirurgi 9-13 . Non inferiority Först de senaste åren har det publice- rats större studier med längre uppfölj- ningstid för laparoskopisk kirurgi vid rektalcancer. CLASSIC (1996–2002) inkluderade rektalcancer men var inte power- beräknad för onkologiskt utfall och resultaten visade ingen skillnad i lokalrecidiv eller överlevnad mellan laparoskopi och öppen kirurgi 12,14 . Därefter har mindre studier från bland annat Hong-Kong (1993- 2007) 15 , Spanien (2002-2007) 16 och Korea (COREAN 2006-2009) 17 redovisat långtidsresultat utan skill- nader i CRM-engagemang, lokalreci- div eller överlevnad. Bara COREAN (n=320) var adekvat power- beräknad för att utvärdera non-inferiority (figure 1) avseende sjukdomsfri över- levnad 17 . Samtliga studier, inklusive COLOR II (n=1103) 18 , har visat någon eller flera korttidsfördelar för laparoskopi såsom mindre blödning, snabbare återhämtning i tarmfunk- tion och kortare vårdtid, men ytterli- gare långtidsresultat har efterfrågats 19 . Det vetenskapliga stödet för laparoskopisk Vissa ingrepp införs utan tydlig evidens och när det gäller introduktionen av laparoskopisk kirurgi på 90-talet ute- blev många gånger den systematiska utvärderingen av nya ingrepp. Avseende kolorektalcancer finns det många studier som jämför laparoskopi med öppen kirurgi och Eva Angenete redogör här för kunskapsläget. Figur 1. Non-inferiority används när standardbehandlingen har en effekt jämfört med placebo och där man vill studera att en ny behandling inte har en kliniskt sämre effekt än standardbehandlingen. Oftast används ett 95 procentigt konfidensintervall (CI) och så fattas ett beslut om en ” non-inferiority marginal” som estimeras baserat på kunskap om kliniska effekter av behandlingen. Samtliga studier i denna resumé har olika non-inferiority marginal. EVA ANGENETE Göteborg eva.angenete@gu.se