Svensk Kirurgi 5-16

256 SVENSK KIRURGI • VOLYM 74 • NR 5 • 2016 S vensk kolorektalkirurgi har stolta traditioner och håller i många avseenden mycket hög kvalitet. Efter att i drygt två decen- nier starkt fokuserat på kolorektal- cancer i allmänhet och rektalcancer i synnerhet kan vi rapportera utomor- dentligt goda resultat på populations- nivå genom Svenska Kolorektalcan- cerregistret 1 . Det kolorektalkirurgiska fältet omfattar dock även andra områden än cancerdiagnoserna. Såväl de proktologiska sjukdomarna som inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) är centrala för subspecialiteten. Debatt Vanligt i Sverige Sverige brukar betecknas som ett hög-incidensland vad gäller IBD och prevalensen har beräknats till 650/100000 invånare 2 . Trots stora framsteg inom gastroenterologisk behandling behöver en del patien- ter opereras. I litteraturen kan vi finna uppgifter att 10–28 procent av patienterna med ulcerös kolit (UC) genomgått kolektomi efter tio års sjukdomsduration 3,4 och för patienter med Crohn-kolit har än högre siffror rapporterats 5 . Vissa observationer ger också vid handen att kolektomi- frekvensen bland IBD-patienter är relativt stabil över tid – under åren 2000–2010 kolektomerades drygt 300 IBD-patienter årligen i Sverige 6 . Bättre ofta än sällan Nivåstrukturering, centralisering och koncentration av fall har diskuterats flitigt under senare år och inom den onkologiska kirurgin pågår en process i denna riktning. År 2015 opererades rektalcancer på 35 svenska sjukhus och motsvarande siffra för kolon- cancer var 49 sjukhus 1 . Vi är många som tror på principen att ”övning ger färdighet” och att hela vårdlaget runt patienten blir bättre om man är van vid patientkategorin, ingreppet och vården efter ingreppet. Det kan vara rimligt att anta att detta inte uteslu- tande gäller onkologisk kirurgi utan att även annan kirurgi har att vinna på att inte vara ”sällan-händelser”. Volymutfall Hur ser det då ut om vi försöker att titta på svensk IBD-kirurgi? De 3084 kolektomierna som ingick i studien 2000–2010 utfördes på sammanlagt 60 olika svenska sjukhus 6 . Nästan 700 av operationerna utfördes på sjukhus med en årlig IBD-kolektomi frekvens på en–fem patienter och endast fyra– tio sjukhus kunde redovisa att mer än en IBD-patient/månad genomgick kolektomi. Kanske vill någon hävda att kolektomi vid IBD många gånger är en akutkirurgisk åtgärd och att det därför är viktigt att kompetens för detta finns överallt i vårt stora land? Sannolikt är dock en överväldigande majoritet av kolektomikandidaterna transportabla och även om de svenska Vadan och varthän? På senare tid har unda nträng- ningseffekter av cancersats - ningar och standardiserade vårdförlopp kommit i fokus. Även andra sjukdomar än de maligna kan med fördel cent- raliseras menar debattörerna och belyser data avseende IBD-kirurgi i detta avseende. CAROLINE NORDENVALL Stockholm caroline.nordenvall@karolinska.se PER J. NILSSON Stockholm per.nilsson@karolinska.se ULRIK LINDFORSS Stockholm ulrik.lindforss@karolinska.se