Svensk Kirurgi 6-16

301 SVENSK KIRURGI • VOLYM 74 • NR 6 • 2016 tades patologkliniken på den orten och eventuella nya händelser regist­ rerades. Dödsfall och dödsorsaker registrerades med hjälp av svenska dödsregistret och verifierades med genomgång av patientjournaler. Proportionen av nya kontrala­ terala duktala invasiva cancrar av alla invasiva kontralaterala cancrar beräknades från insamlad data. Sedan jämfördes denna proportion hos dem som haft en initial DCIS med den i bakgrundsbefolkningen mellan 1992 och 2012. Som bakgrundsbefolkning användes alla kvinnor som diagnos­ tiserats med en invasiv bröstcancer i Uppsala/Örebro. Tumörtyp registre­ ras i kvalitetsregistret sedan 1992. De kontralaterala tumörerna i SweDCIS klassificerades till tumör­ typ efter original-PAD och i samar­ bete med patologen Mart Suurkula. Eftersom det finns flera typer av duktal cancer och ibland multifokal cancer så var det viktigt att det blev en så enhetlig klassificering som möj­ ligt av cancrar i studiegruppen och referensgruppen. De olika bröstcancertyperna klas­ sificerades i följande grupper: 1. Duktal bröstcancer. Inkluderar comedo-, tubuloduktal- och tubu­ lär bröstcancer, och även Pagets sjukdom. 2. Lobulär bröstcancer. 3. Andra typer. Inkluderar mucinös bröstcancer, blandad duktal och lobulär bröstcancer och duktal blandad med andra typer än lobu­ lär bröstcancer. 4. Övriga/Icke möjliga att klassifi­ cera. Chi2-test användes för att jämföra proportionen duktal cancer mellan de kontralaterala cancrarna i SweDCIS och de primära invasiva cancrarna i bakgrundsbefolkningen. Etiskt till­ stånd för att studera prognosen hos kvinnorna i SweDCIS studien fanns redan. Resultat Under uppföljningstiden utvecklade 99 kvinnor en kontralateral invasiv cancer. Sjuttionio (79,8%) av dessa var av duktal typ, nio (9,1%) av lobulär typ, åtta (8,1%) av annan typ och tre (3,0%) var icke klassificerbara cancrar. Det saknades tre PAD-svar i studiegruppen och de fallen exklude­ rades från analyserna. Av de kvinnor i bakgrundsbefolk­ ningen som utvecklade en invasiv bröstcancer hade 80,6 procent duktal cancer (n=20,933), 12,4 procent lobulär cancer (n=3,230), 2,9 pro­ cent annan typ av cancer (n=754) och 4,0 procent icke klassificerbar cancer (n=1,045). Det saknades 133 regist­ reringar av tumörtyp i bakgrundsbe­ folkningen. Proportionen duktal invasiv cancer av de kontralaterala invasiva cancrarna hos kvinnor med en primär DCIS var inte statistiskt signifikant högre än proportionen duktal invasiv cancer hos kvinnor i bakgrundsbe­ folkningen (p=0.80). Diskussion Vi kunde inte visa att kvinnor med en tidigare DCIS i högre grad utveck­ lade en duktal cancer snarare än en lobulär eller annan typ av bröstcan­ cer om och när de senare utvecklade en kontralateral cancer. Vi fann inget stöd för vår hypotes att vissa kvinnor har en genetisk predisposition för att utveckla en viss typ av bröstcancer. Det skulle vara möjligt att jämföra proportionen av de olika cancerty­ perna hos kvinnor med en kontralate­ ral cancer med proportionen cancer­ typer hos kvinnor med en ipsilateral cancer. Det skulle också vara möjligt att granska de histopatologiska utlå­ tande för primärtumörerna för att se om det finns gemensamma faktorer som tumörmarkörer i den primära cancern hos kvinnor som senare utvecklar en kontralateral cancer eller om dessa faktorer skiljer sig åt mellan olika typer av kontralateral cancer. Vi studerade inga tumörmarkörer utan jämförde endast proportionerna av duktal cancer. Vi vet inte om det skulle vara av värde att veta om det finns en gene­ Bästa ST-arbete Tabell 1. Proportionen av de olika histopatologiska bröstcancertyperna i studiegruppen (SweDCIS, kontralateral bröstcancer) och referensgruppen (kvinnor i Uppsala/Örebro som diagnostiserades med invasiv bröstcancer 1992-2012). SweDCIS kontralateral bröstcancer 79 (79.8%) 9 (9.1%) 8 (8.1%) 3 (3.0%) (n=99) Bakgrundsbefolkningen primär bröstcancer 20,933 (80.6%) 3,230 (12.4%) 754 (2.9%) 1,045 (4.0%) (n=25,962) Duktal Lobulär Annan typ Ej klassificerbar