Svensk Kirurgi 6-16

290 SVENSK KIRURGI • VOLYM 74 • NR 6 • 2016 ­ SVENSK KIRURGI • VOLYM 74 • NR 2 • 2016 290 JOHAN SUNDSTRÖM johan.sundstrom@ucr.uu.se Uppsala Forskningens år 2016 – Kolumnen Klinisk forskning Redovisa resultaten V etenskapliga medicinska artiklar skrivs på unge­ fär samma sätt oavsett vilket forskningsämnet är. Ordningen i en ”originalartikel”, som är det vanligaste artikelformatet för att sprida ny forskning, brukar vara: titelsida, sammanfattning, bakgrund, meto­ der, resultat, diskussion och referenser; med viss varia­ tion mellan tidskrifter. Följ formlerna Förutom detta ungefärliga standardformat för själva strukturen finns det också standardiserade mallar för innehållet. De flesta högkvalitativa tidskrifter kräver att man följer checklistor (olika listor för olika studiede­ signer förstås), vilka behändigt nog har samlats under rubriken Key reporting guidelines på Equator networks webbplats ( www.equator-network.org ). Här finns också en mängd andra tips på hur man skriver en artikel. Förutom dessa generella riktlinjer har tidskrifterna egna krav på hur artiklar ska vara utformade för att passa deras ”stil”. The Lancet kräver till exempel att decimal­ punkten sitter halvvägs upp i taket (·). Sådana särskilda krav finns beskrivna i de författaranvisningar som då och då publiceras i tidskrifterna och alltid på deras respektive webbplats. Mulford-biblioteket i Ohio har varit vänliga nog att samla en mängd författaranvisningar till biome­ dicinska tidskrifter på ett och samma ställe ( www.mulford. meduohio.edu ) . Många delar av artikeln – som abstrakt, metod och resultat – skriver sig liksom själva utifrån den studie man gjort. Men två viktiga delar av artikeln kan vara marigare att få till – bakgrunden och diskussionen. Här kommer lite konkreta tips på hur man kan gå till väga. Transplantera din entusiasm till läsaren Målet med bakgrundsbeskrivningen är att läsaren ska bli avundsjuk över att hen inte kommit på studien själv, och bli sugen på att läsa vidare. En lyckad bakgrund brukar följa ungefär denna struktur: • Berätta i en eller två meningar hur viktig, vanlig, farlig eller dyr den aktuella sjukdomen är, att den ökar eller hur patienter med denna sjukdom är diskriminerade när det gäller bristande forskning, behandling eller liknande. Alternativt berätta hur vanlig, ökande, outforskad eller viktig exponeringen är. Det ska vara något som får upp ögonen på läsaren, och ämnet ska utmålas som något av det viktigaste man kan tänka sig. • Berätta om hypotesens bakgrund, till exempel andra nya fynd, nya behandlingar, nya epidemiologiska trender eller annat som motiverar hypotesen. Berätta också, i samma stycke, att det finns en ”kunskaps­ lucka”, det vill säga att det saknas evidens för just denna hypotes. Eftersom detta kräver en kort sam­ manfattning av litteraturen hittills, blir detta stycke något längre, kanske fem–tio meningar, men det ska i ett crescendo leda fram till nästa stycke. • Hypotes. En bra hypotes är generell och testbar (se tidigare kolumner). Efter att ha läst styckena innan ska läsaren känna att hypotesen är självklar och viktig, Efter att ha följt råden i de tidigare elva kolumnerna med utdrag ur Handbok i biomedicinsk forskning är det nu hög tid att skriva peket. I denna tolfte kolumn, som avslutar temaåret Forskningens år i Svensk Kirurgi får vi några handfasta tips för att fånga såväl läsare som redaktörer.