Svensk Kirurgi 6-16

291 SVENSK KIRURGI • VOLYM 74 • NR 6 • 2016 Forskningens år 2016 – Kolumnen Johan Sundström Professor i epidemiologi, Scientific Director Uppsala Clinical Research Center (www.ucr.uu.se ) Denna kolumn är ett utdrag ur boken Handbok i biome- dicinsk forskning, av Johan Sundström och Lars Lind, som under 2015 utkommit på Liber förlag med ISBN 47-11399-6. Under temaåret Forskningens år har denna kolumn, Klinisk forskning, regelbundet återkommit i Svensk Kirurgi med handfasta metodologiska tips för den kliniska forskaren inom olika fält såsom evidensbaserad medicin, stu- diedesign, epidemiologiska begrepp, praktiskt genomförande av studier, och skrivande av vetenskapliga artiklar. 291 och vara förvånad över att ingen tänkt på att studera det här tidigare! Det ska liksom vara upplagt för smash . Huvudhypotesen och eventuella sekundära hypoteser bör inte beskrivas mer än i två meningar. • Syfte. Studien syftar ju till att undersöka (falsifiera) en hypotes, och det är i denna mening som man ska berätta hur detta ska gå till. Studieupplägget ska beskrivas på ett sånt sätt att läsaren håller med om att just detta förslag är det allra bästa. Diskutera alla andra tänkbara orsaker till fynden än dina favoriter När man skriver en diskussion är man förstås frestad att tolka alla sina fynd som kausalsamband ”Vi såg i vår studie att A var kopplat till B, alltså orsakar A B”. Men kausalitet bör vara den sista tolkningen, först när alla andra har prövats. För en balanserad tolkning är det bra att gå igenom en femstegsraket med epidemiologiska koncept som delvis beskrivits i tidigare kolumner (och behandlas i detalj i vår bok), det vill säga slump, con- founding, bias, omvänd kausalitet och kausalitet. Man bör själv försöka bemöta dessa fem tolkningsmöjligheter i diskussionen och avgöra dels hur stor risken är för att felkällorna påverkar resultaten, dels i vilken riktning de i så fall skulle påverka resultaten. En lyckad diskussion brukar ha ungefär följande struktur: • Huvudfynd ( Principal observations ). Börja med att sam­ manfatta huvudfynden i studien i ett par meningar. • Jämförelser med tidigare studier. På vilka sätt för denna studie vetenskapen framåt? Vilken är den nya samlade evidensen? Motsäger eller bekräftar denna studie tidigare fynd? Är den till och med så viktig att den bryter ett paradigm? Här måste man dels kunna göra en balanserad sammanvägning av den tidigare litteraturen, dels förstå hur ens egen studiedesign står sig i jämförelse med den tidigare litteraturen. • Potentiella mekanismer. Man vill i allmänhet förklara hur några av de samband som setts i studien kan för­ klaras med biologiska mekanismer, särskilt de ovän­ tade fynden. Redogör kortfattat för sådana. Här kan det även passa att ta upp några alternativa tolkningar, till exempel confounding, bias och omvänd kausalitet. • Styrkor och begränsningar. Här är det läge att gå igenom de alternativa tolkningar som du ännu inte hunnit bemöta i diskussionen. Detta stycke får gärna vara långt. För en ovan författare kan det kännas som om man sågar sin egen studie vid fotknölarna, men slutresultatet blir mer trovärdigt om man visar att man känner till alla svagheter med studien och trots det tror på sina fynd. • Slutsatser. Som namnet antyder. Ibland lägger man även till vilka studier man nu tycker behövs – resul­ taten från en studie resulterar ofta i fler frågor än den fråga som eventuellt besvarades av studien. Ibland kan dessa eller liknande underrubriker vara till hjälp, men det är en smaksak. Vissa tidskrifter vill att man till exempel placerar styrkor och begränsningar som stycke nummer två i diskussionen. Andra tidskrifter kan kräva andra specifika underrubriker i diskussionsdelen, till exempel clinical implications, perspective eller future research . Eftersom man bara i undantagsfall blir publice­ rad i den första tidskrift man skickar sitt alster till, kan det vara rimligt att först skriva sin diskussion ungefär enligt mallen ovan. Ställs man inför specifika instruktio­ ner är det ju bara att stuva om efter bästa förmåga. Med det tackar jag för denna serie kolumner och önskar er lycka till med er forskning! Be gärna oss på UCR om hjälp med allt inom klinisk forskning, från ax (studiedesign, powerberäkning, synopsis, budget, ansök­ ningar till myndigheter och anslagsgivare) via stenugn (CRF, data management , monitorering, biobankning) till limpa (laboratorieanalyser, statistisk analys, publication management ), för att undvika snedjästa surdegar.  Ronald Aylmer Fisher (1890–1962) (Sir Ronald från 1952) studerade matematik, astronomi och statistik vid Cambridge. Han utmärkte sig redan då som paradigmbrytare, och fick av sin handledare omdö - met if he had stuck to the ropes he would have made a first class mathematician, but he would not . Han arbetade som statistiker vid Rothamsted Experimental Station (1919–1933), var professor i rashygien vid University College London (1933–1943), professor i genetik vid Cambridge (1943–1957), och efter sin pension vid CSIRO i Adelaide. Hans många grundläggande bidrag till statistik och gen- etik gör honom till en av de största statistikerna genom tiderna.