Svensk Kirurgi nr 1-17

20 SVENSK KIRURGI • VOLYM 75 • NR 1 • 2017 med mera. SPOR kan i dagsläget erbjuda alla anslutna kliniker denna typ av data. Inom en snar framtid kommer även nationella jämförelser kunna publiceras. Nationella jämfö­ relser brukar vara drivande i förbätt­ ringsprocesser, vilket visats av flertalet andra kvalitetsregister före oss. Världen, Europa och Sverige Den postoperativa sjukhusmortalite­ ten (30 dagar) har i internationella studier visat sig ligga runt 0,5 pro­ cent i en blandad ”kirurgisk” popula­ tion (Pearse et al Br J of Anaesthesia 2017, International Surgery Outcomes Study , ISOS,). Det motsvarar i Sve­ rige runt 2500–3000 dödsfall per år. Dödligheten är betydligt högre vid samsjuklighet, högrisk kirurgi och om komplikationer tillstöter. Kom­ plikationsfrekvensen i ISOS-studien låg på 16–17 procent. SweSOS är en relativt liten tvärsnittsstudie på runt 1300 patienter som tittat på postope­ rativ mortalitet i Sverige (Jawad et al Eur J Anaesthesiology 2016). Kohor­ ten kom från den större EuSOS studien (Pearse et al Lancet 2012). Den svenska studien visade en lägre sjukhusmortalitet (1,8 vs. 4 % vid 30 dagar) och kortare vårdtid än resten av Europa. Anmärkningsvärt var dock en kvarstående hög mortalitet upp till ett år efter kirurgi (8,5 %) i den svenska kohorten. Registrering av komplikationer “Averages of mortality tell us only that so many percent will die. Observa- tion must tell us which in the hundred they will be who will die.” – Florence Nightingale 1820–1910. SPOR tar ett brett grepp över de omedelbart peroperativa och tidiga postoperativa komplikationerna, såväl anestesiologiskt som kirurgiskt relaterade, och oavsett vilken typ av intervention eller anestesi som utförts. Det finns en stor framtida utma­ ning i att identifiera riskpatienter och vidare analysera/följa upp kom­ plikationsfrekvenser och mortalitet för att möjliggöra effektiv preven­ tion. Intressant nog visade SweSOS studien även en lägre postoperativ användning av intensivvårdsresurser i Sverige än övriga Europa, vilket skulle kunna bero på att svensk postopera­ tiv vård har större resurser än i övriga Europa. När den nya postoperativa kom­ plikationslistan (PAKUVA) testades på några sjukhus 2015 fann man att cirka 30 procent av patienterna hade komplikationsregistreringar! Hur går det för dem? Preliminära analyser visade också att infusion av en enda påse med erytrocyter peroperativt utgör en indikation för ett kompli­ cerat postoperativt förlopp. SPOR kommer att kunna ge mer svar på dessa frågor småningom när regist­ ret infört uppföljning även på vård­ avdelning och efter hemgång, via en postoperativ uppföljningsenkät som bygger på PROM och PREM-frågor ( Patient Reported Outcome/Experience Measures ). Hemsidan – www.spor.se SPOR har under hösten 2016 lan­ serat sin nya hemsida. Sara Lyckner, SPORs koordinator och webbutveck­ lare Linda Nilsson är ansvariga för processen och har lagt ner mycket möda på att få den användarvänlig och utseendemässigt tilltalande. På hemsidan finns all information och dokumentation om registret till­ gänglig. Via ett login som bygger på SITHS-kort kan man tanka ner de olika rapporterna från sin egen enhet och riket. Forskning SPORs styrelse har utsett professor Michelle Chew, Linköping, professor Claes Frostell, Danderyd och profes­ sor emeritus Anders Ekbom, Karo­ Exempel på hur registreringen av WHOs checklista utförd i alla tre steg förbättrats. Som ni kan se har frekvensen ökat från 48 procent 2012 till 71 procent 2016. Det blir mer motive- rande att mata in data när man får något ut av det. Höjd datakvalitet bidrar till höjd vårdkva- litet. Schematisk beskrivning av hur lärande via SPOR kan leda till förbättring. Samma princip gäller generellt för alla fullt ut fungerande kvalitetsregister. SPOR-registret