Svensk Kirurgi nr 1-17

33 SVENSK KIRURGI • VOLYM 75 • NR 1 • 2017 Avhandlingsreferat Figur 4. Medelstorlek av den största detekterbara lymfkörteln (mm). Pre CRT MRI average largest lymph node. (p>0.05) Post CRT MRI average largest lymph node. (p=0.04) ypTONO ypTON+ 7,1 7,9 2,6 4,5 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 Det var heller ingen signifikant skillnad i medelstorlek på körtlarna mellan grupperna. Vid jämförelse av storleken av den största körteln var det ingen sig­ nifikant skillnad mellan grupperna före CRT. Efter CRT förelåg en sig­ nifikant storleksskillnad (4,5 jämfört med 2,6 mm) hos de med N+ v.s. N- (Figur 4). Körtlar större än åtta mm åter­ fanns bara i N+ gruppen och två patienter som stagades ycN0 utan några synliga körtlar hade ypN+ vid patologgranskningen. Sensitivitet, specificitet, PPV och NPV för korrekt lymfkörtelbedöm­ ning var 37 procent, 84 procent, 70 procent och 55 procent. Vår konklusion av delarbete IV var att detektion av tumörpositiva lymfkörtlar vid luminal komplett respons efter neoadjuvant behandling med MR är osäker och inte tillför­ litlig i dag. Storleken av den största kvarvarande körteln kan vara en indi­ kator för körtelpositivitet. Sammanfattning • FXYD-3 kan inte användas som markör för strålkänslighet eller risk för lokalrecidiv av rektalcancer. • Complete luminal response (ypT0) uppstod hos åtta procent efter neo­ adjuvant behandling och var bero­ ende av tumörstadium och kemo­ terapi. • Komplett respons innebar en över­ levnadsfördel, jämfört med patien­ ter utan CR, men överlevnads­ fördelen var beroende av att även lymfkörtlarna var tumörfria, vilket inte var fallet hos 16 procent. • Bedömning av lymfkörtlar efter neoadjuvant behandling med MR var osäker hos patienter med lumi­ nal komplett respons. Storleken av den största kvarvarande körteln kan vara en indikator för körtelpo­ sitivitet.  Referenser 1. Swedish Rectal Cancer Registry. Årsrap­ port 2016 [Internet]. 2016. 2. Glimelius B, Gronberg H, Jarhult J, Wallgren A, Cavallin-Stahl E. A systematic overview of radiation therapy effects in rectal cancer. Acta Oncol. 2003;42(5- 6):476-92. 3. Mignanelli ED, de Campos-Lobato LF, Stocchi L, Lavery IC, Dietz DW. Downs­ taging after chemoradiotherapy for locally advanced rectal cancer: is there more (tumor) than meets the eye? Dis Colon Rectum. 2010;53(3):251-6. 4. Agostini M, Crotti S, Bedin C, Cecchin E, Maretto I, D'Angelo E, et al. Predictive response biomarkers in rectal cancer neo­ adjuvant treatment. Front Biosci (Schol Ed). 2014;6:110-9. 5. Kayed H, Kleeff J, Kolb A, Ketterer K, Keleg S, Felix K, et al. FXYD3 is overex­ pressed in pancreatic ductal adenocarci­ noma and influences pancreatic cancer cell growth. International journal of cancer. 2006;118(1):43-54. 6. Maxwell PJ, Longley DB, Latif T, Boyer J, Allen W, Lynch M, et al. Identification of 5-fluorouracil-inducible target genes using cDNA microarray profiling. Cancer research. 2003;63(15):4602-6. 7. Glynne-Jones R, Hughes R. Komplett respons after Chemoradiotherapy in Rectal Cancer (Watch-and-Wait): Have we Cracked the Code? Clin Oncol (R Coll Radiol). 2016;28(2):152-60. 8. Habr-Gama A, Perez RO, Nadalin W, Sabbaga J, Ribeiro U, Silva e Sousa AH, et al. Operative Versus Nonoperative Treatment for Stage 0 Distal Rectal Cancer Following Chemoradiation Therapy. Transactions of the Meeting of the American Surgical Association. 2004;CXXII(&NA;):309-16. 9. Yeo SG, Kim DY, Kim TH, Chang HJ, Oh JH, Park W, et al. Pathologic komplett respons of primary tumor following pre­ operative chemoradiotherapy for locally advanced rectal cancer: long-term outco­ mes and prognostic significance of patho­ logic nodal status (KROG 09-01). Annals of surgery. 2010;252(6):998-1004. 10. Memon S, Lynch AC, Bressel M, Wise AG, Heriot AG. Systematic review and meta-analysis of the accuracy of MRI and endorectal ultrasound in the restaging and response assessment of rectal cancer follo­ wing neoadjuvant therapy. Colorectal Dis. 2015;17(9):748-61.