Svensk Kirurgi nr 1-17

46 SVENSK KIRURGI • VOLYM 75 • NR 1 • 2017 medan kollegorna var värdar för The Viking Conference of Rural Surgery . Skottarna har blivit tillfrågade om den framtida sjukvårdens organisa­ tion och 79 procent tycker att sjuk­ vården skall vara likvärdig i stad och på landsbygd. Dessutom tycker 63 procent att det skall finnas akutsjuk­ hus närmare hemmet. Av det skälet har man fokuserat på the need for the rural surgeon (närmast glesbygdski­ rurg), något som lyfts fram de senaste åren framför allt i Australien, Canada och USA. I Storbritannien diskuterar man nu att göra om kirurgutbild­ ningen så att möjligheten finns att utbilda sig till rural surgeon och Royal College of Surgeons , Edinburgh skriver ” Reducing risks to as low as possible while balancing the desire for patients to be cared for close to home is the logi- cal aim” . Detta beskrivs (i rak motsats till exempelvis Sverige) som en strävan mot mer jämlik sjukvård vilket kanske borde leda till eftertanke för oss inom svensk kirurgi. Trots den offentliga parollen ”patienten i centrum” har vi mig veterligen aldrig frågat befolk­ ningen utanför storstäderna hur man vill organisera sjukvården. American College of Surgeons beskriver utbildningen till rural sur- geon som en fördjupning i det vi förr kallade allmän kirurgi inklusive akut gynekologi, kejsarsnitt, terapeutisk endoskopi, traumakirurgi, thoraxki­ rurgi och akut kärlkirurgi. Funderingar inför länskirurgins år I Sverige blir vi gärna imponerade av åsiktsströmningar från ”Det stora landet i väst”. American College of Surgeons har fastställt vikten av utbildning inom rural surgery något som nu också skottarna tagit fasta på. Det kan ses som en motvikt mot den trend som rått länge med centra­ lisering inom sjukvården med allt mer subspecialiserade kirurger. Med satel­ litperspektiv kan man kanske också se landsortsbefolkningens önskan om kvalificerad sjukvård nära hemmet i ljuset av senaste årens tilltagande motreaktion mot en storstadselit som tycks äga tolkningsföreträde avseende ”sanningen”. För svensk del tror jag att vi behö­ ver definiera länskirurgins framtida roll. Om vi vill ha kvar kvalificerad kirurgi med kompetenta kirurger nära invånarna måste folksjukdomar som till exempel bröstcancer, colorek­ tal cancer och prostatacancer även i framtiden handläggas inom länssjuk­ vården. Alternativet att centralisera även folksjukdomskirurgi till stora anonyma sjukhuskolosser leder till avhumaniserad (läs själlös) sjukvård. Kan själlös sjukvård vara en del av förklaringen till att norska hälsofors­ kare finner mindre nöjda patienter i centrala Oslo än i Kirkenes uppe i norska Finnmarken?  Gilbert Bain Hospital något till vänster i bild. Glesbygdskirurgi