Svensk Kirurgi nr 1-17

49 SVENSK KIRURGI • VOLYM 75 • NR 1 • 2017 Referat Kirurgveckan uppgifter kommer tydligt fram i de många kursprogram som erbjudes varje år med aktiviteter som slöjd, silversmide, keramik och målning. Att arbeta med händerna är stimu­ lerande, ger skaparkraft och skänker tillfredställelse. Glädjen med kreativt handarbete ligger sannolikt i det kon­ kreta resultatet och att handens arbete stimulerar stora delar av hjärnan. Känsel Mycket av handens speciella förmåga och möjligheter ligger i dess oerhört väl utvecklade känselfunktioner. Vad gäller kirurgens hand är känselfunk­ tionerna särskilt viktiga, de gör kirur­ gens hand till ett diagnostiskt verk­ tyg till exempel vid palpation av en brösttumör eller en prostata liksom vid palpation av en buk och under­ sökning av de inre organen vid en laparotomi. Handen i hjärnan Handens finmotoriska förmåga och speciella sensoriska funktioner är möjliga tack vare det mycket speciella neurofysiologiska samspelet mellan hand och hjärna. När handen berör ett föremål aktiveras ett stort antal mekanoreceptorer i fingrarna och nervsignalerna transmitteras via peri­ fera nerver och banor i ryggmärgen till den sensoriska hjärnbarken. Där har hjärnan avsatt mycket stora resur­ ser för att ge handen sin finstämda känsel och finmotoriska förmåga – handen har ett mycket stort represen­ tationsområde i hjärnan. Vi talar om den kortikala kroppskartan där alla kroppsdelar har sin representation i en omfattning som är proportionell till hur väl utvecklad känseln och fin­ motoriken är just i den kroppsdelen. Hjärnans kroppskarta definierades redan för cirka åttio år sedan av kana­ densiska hjärnkirurger som bedrev öppen hjärnkirurgi i lokalanestesi men kartan har i allt väsentligt kunnat bekräftas idag med hjälp av moderna hjärnavbildningstekniker, till exem­ pel funktionell magnetkamerateknik (fMR). Ersätta andra sinnen I vår upplevelse av omvärlden har hjärnan en multimodal funktion så att alla våra sinnen samverkar för att möjliggöra en totalupplevelse av värl­ den omkring oss. Hjärnan är så kon­ struerad att ett bortfallet sinne kan ersättas av ett annat sinne som då kan få skärpta funktioner. Ett exempel är synskadade där den bortfallna synen kan ersättas av en skärpt känsel i fing­ ertopparna vid läsning av Braillealfa­ betet där kombinationer av upphöjda punkter ”läses” av fingertopparna. I sådana fall kan det ”vakanta” synom­ rådet i hjärnans bakre del gå in i nya funktioner och istället medverka till en ökad känslighet i fingrarna. Detta är ett utslag av hjärnans plasticitet – förmågan att anpassa funktionen och organisationen i de synaptiska nätver­ ken till nya krav. Plasticitet Kroppsdelarnas representationer i hjärnan är inte statiska utan föränd­ ras hela tiden beroende på just den kroppsdelens aktivitet och graden av känselinflöde. Exempelvis vet man att vänsterhandens representation hos en vältränad violinist är betydligt större än hos en normalperson. Det handlar inte om utväxt av nya nervtrådar utan istället om funktionella förändringar i de synaptiska nätverken där aktive­ ring eller försvagning av etablerade synaptiska funktioner kan ge mycket snabba förändringar i kroppsrepre­ sentationer eller andra hjärnfunktio­ ner. Aktiva händer förstorar snabbt sina representationsområden medan passiva händer minskar sin represen­ tation – use it or lose it . Den instrumentförlängda handen Inom musiken spelar förstås handen en huvudroll i hanteringen av instru­ ment. För den vane musikern kan Handen har unika förmågor, inte minst för kirurger, mycket tack vare den synnerligen väl utvecklade känseln.