Svensk Kirurgi nr 1-17

53 SVENSK KIRURGI • VOLYM 75 • NR 1 • 2017 Referat Kirurgveckan översteg med mycket stor marginal den svenska ögonvårdens kapacitet. Kataraktregistret För att få kontroll över utvecklingen satte regeringen in resurser genom de så kallade Dagmarreformerna i början på 1990-talet. Ulf Stenevi hade då i Lund redan 1980 börjat samla in siffror på antalet kataraktoperatio­ ner i landet. Ögonläkarföreningen hängde på med William Thorburn och Mats Lundström och de tre skapade embryot till det som Mats Lundström utvecklade till Nationella Kataraktregistret, ett osedvanligt framgångsrikt kvalitetsregister med mer än 95 procentig täckning av alla kataraktoperationer i landet. Det lyckade Nationella Kata­ raktregistret har blivit en förebild för många liknande, inte bara i Sverige utan också internationellt och inte bara i ögonsjukvård utan i flera andra kirurgiska specialiteter. Mats Lund­ ström har i EyeNet Sweden och med olika medarbetare utvecklat goda och internationellt uppmärksammade analysmetoder. Som figur 1 visar innebär kata­ raktkirurgins kraftiga utveckling att bortåt var tredje svensk kommer att bli opererad, förr eller senare. Bättre resultat Samtidigt som volymerna har ökat har också kvaliteten stigit medan komplikationerna minskat. Man kan räkna med att en halv promille av alla operationer ger allvarliga problem och sämre syn efter än före ingreppet. Också kostnaderna har sjunkit, dras­ tiskt. En okomplicerad operation ger nu cirka 6000 kronor i ersättning till opererande klinik, kanske 30 gånger mindre i fast penningvärde än kost­ naden för 40 år sedan. Den humanitära vinsten av att ha god syn även vid hög ålder är omätbart stor. Mellan en tredje­ del och hälften av landets befolk­ ning har glädje av proceduren, och det är lätt att räkna hem också den ekonomiska vinsten av minskade omvårdnadskostnader tack vare den. Berndt Ehinger hävdade därför att utvecklingen av kataraktkirurgin under 1900-talets sista decennier är ett av den moderna medicinens allra största framsteg, alla kategorier. Ehinger kände inte till något annat elektivt kirurgiskt ingrepp som ger så stora humanitära vinster för så många. Gula fläcken Så kallade äkta hål i retinans foveola har på ett oväntat sätt blivit behand­ lingsbara de senaste decennierna. Hålen har visats bero på dragningar i radiell riktning av ett epiretinalt membran och dissekerar man bort det försvinner dragningen och foveola börjar på patienter yngre än cirka 65 år ofta fungera igen; inte så bra som tidigare, men vanligen med åtmins­ tone körkorts- och läsesyn. Hornhinnan Det mest överraskande är kanske den teknik som utvecklats de senaste 15 åren för att byta det viktiga men mycket känsliga cellskiktet på insidan på hornhinnan, endotelcellerna. Det går att dra loss det bakersta skiktet på hornhinnan, membrana Desce­ meti, genom ett par mm-stora hål i hornhinnan, och det går att sätta in ett nytt genom dem (figur 2). Ingrep­ pet ersätter många genomgripande, mycket mer komplicerade, hornhin­ netransplantationer. Berndt Ehinger avslutade med att säga att han haft förmånen att få uppleva en fantastisk utveckling i sitt yrkesliv. Han var säker på att det har vi andra också, var och en på sitt eget vis. För honom har den bästa belöningen alltid varit leendet hos en patient som fått sin syn åter. Han hoppades att han lyckats förmedla lite av den tillfredsställelse han känt och känner med sitt yrke. Auditoriet tackade varmt för att i dag få ha hört lite om den glädjere­ san.  Figur 1. Nationella Kataraktregistrets initiativtagare och utveck- lingen av antalet kataraktoperationer i landet från cirka 8000 år 1980 till nära 120 000 år 2014. Nationella kataraktregistret fort- sätter, men senare siffror än från 2014 föreligger ännu inte. Figur 2. Hornhinnekirurgi.