Svensk Kirurgi nr 1-17

6 SVENSK KIRURGI • VOLYM 75 • NR 1 • 2017 SVENSK KIRURGI • VOLYM 75 • NR 1 • 2017 6 Kolumnen – Länskirurgi Dags att ta gemensamt ansvar för helheten inom svensk kirurgi! Diverse reformer och utredningsförslag som påverkar kirurgins organisation och fördel- ning har de senaste åren presenterats av olika aktörer utan att man tagit hänsyn till den komplexitet som råder gällande hur sjukvården styrs i Sverige och dess konse- kvenser. Företrädare för länskirurgin kommer under året att beskriva hur man ser på sin roll och ansvarsbild i sammanhanget samt vilka möjligheter och hot som föreligger. Verksamhetschef och överläkare Asbjörn Österberg vid kirurgkliniken på Mora lasarett vill här förmedla sin syn på aktuellt läge i stort och från länskirurgins horisont. D et var med glädje jag och många med mig inom länskirurgin kunde konstatera att SKF och dess ordförande Claes Jönsson under förra året basu­ nerade ut att man ville ge större plats för länskirurgin i den fortsatta kirurgiska debatten. Det tyder på en viss insikt från centralt håll i vad som håller på att hända inom svensk kirurgi efter att politik, myndigheter och diverse sjukvårdsbyråkrater försöker reformera delar av kirurgin utifrån värdegrunder som saknar ett ansvarsta­ gande helhetsperspektiv. Föreslagna rekommendationer till förändring har i vissa fall redan blivit ”självuppfyl­ lande profetior” i flera landsting med ett delvis infekterat eftermäle, där välfungerande enheter slås sönder till förmån för stordrift, ”management styrning” och en onaturlig uppdelning av såväl benign, som cancer- och akutkirurgi. Det innebär exempelvis att man på vissa sjukhus idag bara gör akut gallkirurgi och på andra enbart planerad sådan. Dessa administrativa skrivbords­ lösningar är inte kompatibla med en ST-utbildning i kirurgi eller upprätthållande av bakjourers kompetenser, samt fjärmar sig från kirurgins natur. Om vi inte ens längre ska handlägga våra ”folksjukdomar” inom kirur­ gin, akut och planerat, på våra svenska akutsjukhus, är vi på fel kurs. Att utöver detta, tro att yngre kirurger är beredda att resa runt i längre perioder under sin utbild­ ning i jakt på kompetens, är att gravt underskatta de starka sociala faktorer som idag styr mångas tillvaro och som är synnerligen svåra att ”schemalägga”. Attraktions­ kraften att bli kirurg kommer successivt avta om denna utveckling fortsätter! Den hederliga svenska sjukvården Det är svårt att jämföra hälsotal både inom landet men framförallt med övriga delar av världen. Olika styrsystem samt vårdmodeller komplicerar jämförelserna och dess värde. Dock kan man konstatera att vi har en väsentligen omutlig och ärbar sjukvård i Sverige, där våra patienter ASBJÖRN ÖSTERBERG Mora asbjorn.osterberg@ltdalarna.se