Svensk Kirurgi nr 2-17

92 SVENSK KIRURGI • VOLYM 75 • NR 2 • 2017 Reseberättelse J ag sitter i skrivande stund och försöker samla tankarna efter de sista veckornas arbete. Det har varit många nya intryck och jag har under en kort period bevittnat saker som jag aldrig skulle sett under en hel yrkeskarriär hemma. Jag har väntat länge på att komma ut i fält på mitt första kirurgiska uppdrag. Detta har gjorts möjligt tack vare Skandinaviska läkarbanken, min ST-handledare Andreas Wladis som också har varit min handledare på plats under upp- draget och min arbetsplats kirurgkli- niken på Capio Sankt Görans sjuk- hus. Lång Sverigetradition Den andra januari 2017 började resan mot Gamboula, en liten by i provin- sen Mambéré-Kadéi, i västra delen av Centralafrikanska republiken (CAR). Byn har circa 43500 invånare, och är indelad i Gamboula 1 (administrativt centrum) och Gamboula 2. Sjukhu- set, liksom missionsstationen ligger i Gamboula 2 och här kallas det lokala fotbollslaget för l´équipe Suèdoise (det svenska laget). En gång i veckan spelar Gamboula 1 mot Gamboula 2, och det blir alltid livligt efter fotbolls- matcherna. Svenskarna kom till Gamboula redan 1923 då Örebromissionen (nuvarande Evangeliska Frikyrkan) startade samfundet Eglise Evangé- lique Baptiste (EEB). Sjukhuset i Gamboula byggdes år 1972 och är en del av EEBs missionsstation. Det finns ca 190 vårdplatser och avdel- ning för malnutrition, förlossning samt medicin- och kirurgavdelning (blandat). Gunnar Thorén Innan resan träffade vi dr Gunnar Thorén och Isak Björklund för att få information, de har båda bott i Gam- boula. Dr Thorén grundade sjukhu- set och fick agera som kirurg trots att han är infektionsläkare i botten, och har undervisat flera generationer av lokalanställda. Han är en legend i Gamboula. Vi förstod inte riktigt hur mycket han hade gjort förrän vi var på plats. Vi fick veta att han pratar det lokala språket Baya flytande. Han har inspirerat många i Gamboula och folk berättade varmt om Gunnars enorma hjälteinsats. Kanelbullar i Afrika Att komma till Gamboula som svensk är väldigt speciellt, man märker att folk uppskattar det som svenskarna har gjort och det dröjer inte länge förrän de börjar berätta om de olika familjerna som bott i Gamboula i många år och blivit en del av samhäl- let. Flera svenskar är begravda i Gam- boula. På sjukhuset möts man dagli- gen av tilltal på svenska av den lokala personalen: "Godmorgon!", "Hur mår du?"," kaffepaus?”. Fikatraditio- nen har anammats med glädje och varje tisdag och torsdag är det fika på operationsavdelningen klockan 12:00. Redan efter första arbetsdagen kände jag en doft som påminner om hemma, doften av nybakade kanel- bullar som jag under mina studieår i Oslo saknat så mycket att jag tagit flera sistaminutenresor hem till Göte- borg. Att komma tillbaka till boendet och känna den doften i Centralafrika var verkligen oväntat, men väldigt uppskattat. Bonnard, vår kock hade Januari i Gamboula En del kollegor har modet att tidigt i karriären prova sina kirurgiska vingar internationellt. Lin Sadi, har varit i Central- afrikanska republiken och fått värdefull kirurgisk träning och unika erfarenheter av tropikmedicin, men även värdefull kirurgisk träning. I denna reseberättelse beskriver hon hur arbetet bedrivs, vilka patienter som man kan stöta på och vad hon tar med sig till sitt arbete här hemma. LIN SADI Stockholm lin_sadi@hotmail.com