Svensk Kirurgi nr 2-17

66 SVENSK KIRURGI • VOLYM 75 • NR 2 • 2017 SVENSK KIRURGI • VOLYM 75 • NR 2 • 2017 66 Kolumnen – Länskirurgi Blekinge. Var fasen var det nu det låg? L ite off kanske? Om du tänker detta är du knappast ensam. Själv kände jag knappt till Blekinge när jag fick AT här, trots uppväxten i grannlänet Skåne. Blekinge är att av Sveriges minsta län, lokaliserat i det sydöstra hörnet av landet. Ett kustlän med stark marin anknytning, som under efterkrigstiden lidit en hel del av kalla krigets uppdelning av Europa, där de natur- liga handelspartners man haft plötsligt hamnade bakom en ”mur”. Med en ganska tung basindustriinriktning i botten, inte minst fordonsindustri, har man nu också bland annat en stark IT-verksamhet samt inte minst en stark försvarmaktsnärvaro med Sveriges marinbas och en av flygflottiljerna. Mest känd är kanske huvudorten Karlskrona för att den brukar ligga i topp på solligan, inte så konstigt egentligen då den är byggd på samman- länkade öar i skärgården (sjukhuset ligger på Wämö). Kirurgkliniken Kirurgkliniken på Blekingesjukhuset är nästan en liten division. Kliniken har sektioner för kärlkirurgi, urologi, plastikkirurgi och onkologi utöver en kirurgi sektione- rad till övre, nedre, bröst och endokrin. Uppdelningen är gammal, redan 1976 hade vi en sektionerad klinik i Karlskrona. År 1996 slogs Karlshamn och Karlskrona ihop till en länsgemensam klinik. Vi har nu en väldigt rationell uppdelning mellan orterna där benign kirurgi med korta vårdtillfällen utförs i Karlshamn och cancer-, kärl- och akut kirurgi utförs i Karlskrona. Vi har öppen- vårdsmottagningar på båda orter, och i Karlskrona även en onkologisk enhet med mottagning och medicinsk behandling. Vi har 19 halvbra mil till SUS Lund från akuten. Ganska långt i södra Sverige. Avståndet har säkert bidra- git till en kultur av att man ”måste klara sig själv” på sjukhuset, särskilt för akutvård. Samtidigt har storleken inneburit att man måste söka samarbete, och det har för kirurgens del främst varit med Kronoberg och Kalmar, utöver regionsjukhuset. Med Kalmar har vi sedan flera år haft en lokal nivåstrukturering inom malign övre gastrointestinal kirurgi. Karlskrona har utfört kirurgi för ventrikel och esofaguscancer, medan Kalmar har gjort pankreaskirurgi och levermetastaskirurgi för båda lands- tingen. Det har gett rimliga volymer, samtidigt som vi på båda orter har kunnat behålla kompetenser i malign övre GI-kirurgi, kirurger med vana av komplexa operationer i övre delen av buken samt ett gott och enkelt regionalt samarbete med korta beslutsvägar. Samarbetet upphörde dock vid årsskiftet i samband med att den maligna övre gastrointestinala kirurgin centraliserades till Lund res- pektive Linköping. Ovanliga verksamheter Blekingesjukhuset har två lite ovanliga verksamheter, som påverkar kirurgen. Vi har thoraxkirurgi, vilket ibland engagerar våra kärlkirurger. Vi har också tryck- kammare, och har därmed en inte obetydlig vana därmed av handläggning av nekrotiserande fasciiter, en patientgrupp som kirurgen lokalt alltid har ansvar för. Bemanningen är ganska ung, efter ett generations- skifte. Vi är också en klinik som historiskt utbildat mycket åt andra sjukhus. I den Blekingska diasporan finns många välutbildade kirurger, varav ett antal utveck- lat även sin vetenskapliga kompetens till professorsnivå. Det är ett länssjukhus lott att utbilda för universiteten, och en helt naturlig karriärväg för många. Men visst känns det tungt ibland när duktiga kollegor lockas över med fina erbjudanden i samband med tjänstgöringar på andra kliniker, vi har bara senaste året sett två mycket duktiga specialister försvinna till universiteten. Bra operationsvolymer Men man får också en bra operativ träning. Som ST ligger man på 100–150 ingrepp per år, som specialist LINUS AXELSSON linus.axelsson@ltblekinge.se Karlskrona Den andra kolumnisten under länskirurgins år representerar Blekinge. Lite vid sidan om allfartsvägarna har Blekinge funnit egna lösningar och samarbeten. En populär klinik med god stämning påverkas också av oro för framtiden i och med nivåstruktureringar som ändrar profilen på sjukhusets uppdrag. Ännu en viktig röst i debatten ger sina synpunkter på vilka möjligheter och utmaningar länskirurgin står inför.