Svensk Kirurgi nr 3-17

147 SVENSK KIRURGI • VOLYM 75 • NR 3 • 2017 medan intermediärt koloskop (133 cm) används i 99 procent av fallen i Japan. Han menade att ett långt kolo- skop är svårare att intubera med (mer looping) och att kontrollen av toppen av instrumentet är sämre (viktigt vid ESD). Det är därför viktigt att lära sig koloskopera med intermediärt koloskop. En japansk kollega, Shun- suke Yamamoto, som för närvarande hjälper till att etablera ESD på Östra sjukhuset berättade om skillnader mellan endoskopi i Japan och Sverige. En påtaglig skillnad är att i Sverige är vi dåliga på att ta bilder och i många fall såg Shunsuke att man bara tar två–tre bilder och ibland till och med inga bilder (!) medan 20–100 bilder tas vid en rutinendoskopi i Japan. Bilddokumentation är ett krav för att kallas högkvalitetskoloskopi och vi måste anstränga oss att bli mycket bättre på detta område i Sverige. ESD i kolon och rektum Avancerade polyper och tidig kancer i kolon och rektum utgör den kvan- titativt största och kanske tekniskt svåraste utmaningen för ESD imple- mentering. Henrik Thorlacius som är kolorektalkirurg i Malmö har utfört ESD i kolon och rektum sedan 2011. Han poängterade att en hög kolo­ skopikvalitet är en förutsättning för effektiv ESD. Dåligt rengjord tarm och bristande teknik gör att upp till tio procent av centimeterstora poly- per missas. Anledningen till att göra kolorektal ESD är framförallt att patologen kan göra en säker mikro- skopisk bedömning så att patienter inte genomgår onödig kirurgi och att risken för lokalrecidiv minskar med ESD. Dessutom finns det polyper som helt enkelt inte går att ta bort med andra tekniker, till exempel rest- polyper efter tidigare endoskopiska resektionsförsök. Han underströk också betydelsen av kolorektal ESD som bas för implementering av ESD i esofagus och ventrikel. Behovet av endoskopister som kan utföra ESD kommer att öka i framtiden. Införan- det av kolorektal screening medför förändringar i stadiumfördelningen med en fyra gångers ökning av hög- gradig dysplasi och tidig cancer i kolon och rektum. ESD i esofagus Francisco Baldaque Silva är gastro­ enterolog på Karolinska sjukhuset och ESD-utbildad i Portugal där incidensen av tidig cancer i ventri- kel är mycket högre än i Sverige. Dr Baldaque Silva påpekade att antalet fall inom esofagus och ventrikel som lämpar sig för ESD är mycket begrän- sat och beräknas till cirka 100 per år i Sverige. Detta faktum är mycket viktigt för att implementera ESD för lesioner i esofagus och ventrikel på ett förnuftigt sätt i Sverige. Det finns inte utrymme för fler än två– tre centra för den här verksamheten och ESD i esofagus och ventrikel bör organiseras inom enheter där man har hög volym på ESD kolon och rektum för att säkerställa en hög kvalitet och patientsäkerhet. Implementering av ESD i esofagus och ventrikel kommer bli ett återkommande och viktigt ämne för det nordiska nätverket för ESD att diskutera. Grisövningar och falldemonstration Under två hela eftermiddagar fick alla deltagarna möjlighet att under japansk och svensk experthandled- ning träna ESD-teknik i ventrikel och kolon i en grismodell på sex olika sta- tioner. Mötet erbjöd också en fallde- monstration. En medelålders kvinna med en fyra centimeter stor, bredba- sig polyp i mellersta rektum, genom- gick ESD utförd av Tomasz Radom- ski och Richard Ohya. Endoskopisk bedömning ingav misstanke om avancerad neoplasi eller till och med ytlig cancer vilket gjorde tumören Mötesreferat Richard Ohya instruerar vid ESD på grismodell. Stor polyp i rektosigmoideum demarkerad med indigokarmin. Sår efter ESD. Tio cm stort preparat bortaget en bloc där PAD visade RO och höggradig dysplasi.