Svensk Kirurgi nr 4-17

177 SVENSK KIRURGI • VOLYM 75 • NR 4 • 2017 Stora Forskarpriset 2017 Kolorektalcancer Kolorektalcancer står för nästan tio procent av alla elakartade tumörer i Sverige och mer än 6000 patienter får diagnosen årligen. Behandlingen har förbättrats de senaste årtiondena, speciellt för rektalcancer, och därmed har både överlevnad och andel som får lokalt återfall förbättrats. Sanno- likt beror detta på en kombination av både förbättrad preoperativ diagnos, förbehandling med både strålning och ibland cytostatika och kirurgisk teknik, samt en multidisciplinär stra- tegi. Kirurgi har förblivit gold stan- dard -behandling vid tjock- och änd- tarmscancer, men komplikationer är vanligt 1 . Livskvaliteten före och efter behandlingen påverkas, dels på grund av sjuklighet från komplikationer men även som en konsekvens av diag- nosen i sig själv. Under 2016 införde Sveriges kommuner och landstings (SKL) standardiserat vårdförlopp för tjock- och ändtarmscancer med syftet att korta väntetider och förbättra patienternas livskvalitet. Det före- ligger ännu inte något vetenskapligt underlag för att kortare tid till diag- nos har betydelse för livskvalitet hos patienter med kolorektalcancer. Funktion och livskvalitet De funktionella aspekterna ( low ante- rior resection syndrome – LARS) av en låg ihopkoppling (anastomos) vid kirurgi för ändtarmscancer undersöks ofta med en nyligen validerad funk- tionsskala 2 . Även om många studier indikerar att en bevarad tarmkon- tinuitet efter kirurgi är att föredra framför stomi 3 finns det studier som indikerar det motsatta 4 . Påverkan på urinfunktion och sexuell funktion har studerats i till exempel den ran- domiserade studien COLOR II som visar tydlig påverkan av båda efter rektalcancerkirurgi 5 . Det är möjligt att påverkan på tarm- och urogeni- talfunktion är mindre uttalad efter koloncancerbehandling jämfört med ändtarmscancer men det är otillräck- ligt belyst. För att studera patientupplevel- ser av funktion och dess påverkan på livskvalitet efter behandling vid kolorektalcancer och för att identi- fiera problem som behöver adresseras har vi designat flera olika studier som ska bidra med kunskap och även visa på möjliga alternativa sätt att hjälpa våra patienter. Två stora prospektiva explorativa kohortstudier har startats, QoLiRECT (n=1248) fokuserade på rektalcancer, startade 2012 och avslutade inklusion 2015. QoLiCOL (planerad n=1500) startade 2015 och inklusion pågår med 17 inkluderande sjukhus i Sverige. Specifika livskvali- tetsfrågeformulär rörande funktion och livskvalitet har konstruerats. Vi har använt en klinimetrisk ansats i konstruktion och analys 6 och använt samma metod som tidi- gare beskrivits för prostatacancer 7 . Formulären har utvecklats med hjälp av djupintervjuer, innehålls- validering i en expertpanel samt ansiktsvalidering med patienter med kolorektalcancer. Alla frågefor- mulären innehåller mer än 200 frågor och det är ett fokus på patientupplevd påverkan av funktionsbortfall och symptom (Figur 1). Studien utvärde- rar och utforskar många funktionella och psykologiska aspekter. Uppfölj- ningen i QoLiRECT är ett, två och fem år medan vi har valt ett och tre år i QoLiCOL. Kliniska data om patienten erhålls från svenska kolo- rektalcancerregistret (SCRCR). För att värdera graden av extern validitet finns såväl en screening log på inklu- derande sjukhus som ett extra uttag ur registret på alla patienter på samt- liga inkluderande enheter. Hittills har resultat från frågefor- muläret vid diagnos för QoLiRECT analyserats och resulterat i två puli- kationer 8,9 . Vi har funnit att patien- tens livskvalitet vid diagnos påverkas mer av känslan av sammanhang (ett begrepp som försöker mäta hur en individ hanterar stress genom att vär- dera hur individen ser på begriplig- het, hanterbarhet och meningsfullhet i livet) och förekomsten av påträng- ande tankar (ovälkomna tankar som till exempel är vanliga vid tvångssyn- drom men också vid mental stress) än av planerad behandling. Vi har också funnit att patienternas livskva- litet påverkas mer av exempelvis före- komst av depression än av väntetiden till diagnos och behandling. Detta indikerar att det är möjligt att för- bättra patienternas livskvalitet även vid diagnos genom enklare interven- tioner såsom uttrycksfullt skrivande och screening för depression. Figur 1. Frågeformuläret i QoLiRECT – livs- kvalitet hos patienter med rektalcancer. Ytterligare delarbeten avseende sexu- ell funktion före och efter behand- ling för ändtarmscancer, tarmfunk- tion, effekten av (kemo)radioterapi före behandling kommer att analy- seras under 2017 och 2018. Vi stu- derar också patienternas upplevelse av vården, så kallad patient reported experience measures (PREM). Detta kommer att ytterligare belysa hur en oselekterad population uppfattar vår sjukvård och hur vi ska förbättra den. Första doktoranden i studien, Dan Asplund disputerade 2016. Den vetenskapliga analysen görs i samar- bete med de vetenskapligt intresse- rade på respektive inkluderande sjuk- hus. Sofie Walming är ny doktorand i studien. I samarbete med Martin Rute- gård, Umeå och Marie-Louise Lydrup, Malmö så kommer vi också att fokusera ytterligare på funktio- nellt utfall efter låg främre resektion för ändtarmscancer. Henrik Jutesten från Malmö är doktorand i projektet. Detta inkluderar en kohort av patien- ter från svenska kolorektalcancerre- gistret i Västra Götalands regionen, Region Skåne och Norra regionen där 1507 patientjournaler för patienter opererade 2007–2013 har analyserats avseende kirurgisk teknik och posto- perativt utfall (både med register och journalgranskning).