Svensk Kirurgi nr 5-17

234 SVENSK KIRURGI • VOLYM 75 • NR 5 • 2017 Metastaskirurgi i hjärnan P rognosen för patienter som drabbats av de vanligaste can- cersjukdomarna har förbättrats under de senaste 30 åren. Förlängd överlevnad för patienter med cancer kan förklaras av tidigare upptäckt av sjukdomen och bättre behandling. Mer rigorösa uppföljningsstrategier med mer sofistikerade och känsliga avbildningstekniker har också bidra- git till att man hittar recidiv och tecken till spridning i ett tidigare skede. Nya onkologiska behandlings- alternativ har visat sig effektiva även vid avancerad sjukdom och ytterligare förbättrat prognosen med följden att patienter idag ofta lever längre efter påvisad spridning. Både förekomsten och upptäckten av hjärnmetastaser har således ökat under åren. Därtill har patienter och anhö- riga blivit mer upplysta, söker själva upp kunskap på nätet och är inte bara bättre rustade att ta ställning Metastaskirurgi i hjärnan – vad bör allmänkirurgen känna till? Gränsen för vilka cancermanifestationer som det är meningsfullt att behandla flyttas ständigt. Intrakraniella metastaser har vissa gemensamma egenskaper symtommässigt, diagnostiskt och ur terapisynpunkt, som är bra att känna till som patientansvarig kirurg. Inte minst då patienter blir alltmer upplysta. till behandlingsalternativ utan stäl- ler också högre krav på vården. Detta har lett till att vi på neurokirurgiska kliniker numera blir tillfrågade om ställningstagande till operation av intrakraniella cancermetastaser i långt större utsträckning idag än för bara 10–15 år sedan. Förbättrad överlevnad i spridd tumörsjukdom för vissa cancersjuk- domar gör kirurgi av hjärnmetasta- ser till en del av den totala behand- lingen. Vi vill i denna korta översikt ge en bakgrund samt vår bild av vad en allmänkirurg, som handlägger och opererar den primära cancersjukdo- men, bör känna till om möjligheter och begränsningar vid intrakraniell cancermetastaskirurgi. Förekomst av hjärnmetastaser Den exakta förekomsten av hjärn- metastaser vid cancersjukdom är okänd. Oavsett på vilket sätt man i epidemiologiska studier har räknat fram incidensen är det sannolikt att man undervärderar den sanna incidensen, eftersom man troligtvis missar patienter med asymtomatiska metastaser som inte blir rutinmässigt undersökta med neuroradiologi, samt patienter, som förvisso har neuro­ logiska symtom, men där utredning med neuroradiologi inte utförs om patienten anses vara i ett allmänt för dåligt status. Därtill upptäcks sällan hjärnmetastaser post-mortem på grund av den låga obduktions- frekvensen 3 . I obduktionsstudier har man visat förekomst av intrakraniella metastaser upp till 24 procent av alla undersökta post-mortem 12 . Ungefär 20–40 procent av patien- ter med cancersjukdom utvecklar under sjukdomens förlopp hjärnme- tastaser 2,3,7,9,11,12,16 . Hos över 70 pro- cent av dessa kan man påvisa multipla intrakraniella metastaser 9,10,14 . Mer MATS RYTTLEFORS Uppsala mats.ryttlefors@akademiska.se GÖRAN HESSELAGER Uppsala goran.hesselager@akademiska.se