Svensk Kirurgi nr 5-17

252 SVENSK KIRURGI • VOLYM 75 • NR 5 • 2017 Klinisk genetik utredning avseende Lynchs syndrom. Eftersom IHC vid Lynchs syndrom inte ännu är generellt etablerat i Sve- rige så kommer det ta ett tag innan detta är möjligt. Profylaktisk behandling med rela- tivt höga doser av acetylsalicylsyra har visat minska risken att insjukna i kolorektalcancer vid Lynchs syn- drom men detta är än så länge ingen standardbehandling utan bör endast förskrivas i i studieform eller i samråd med läkare som är van att handlägga Lynchs syndrom. Kirurgi vid Lynchs syndrom American Society of colon and rectal surgeons 3 har nyligen publicerat rekommendationer för kirurgi vid Lynchs syndrom. I korthet går dessa ut på att det finns måttligt starka evi- dens för total kolektomi vid kolon- cancer för att minska risken för framtida cancer. Vid rektalcancer är evidensgraden lägre för nyttan av en total kolektomi, men detta kan över- vägas i samråd med patienten. Kontrollalgoritmer För majoriteten av individer så finner man ingen genetisk orsak till kolon- cancern och då uppkommer ofta frågan om vilka släktingar som ska kontrolleras. För att underlätta dessa bedömningar och sörja för lika vård har Svensk förening för medicinsk genetik tagit fram rekommendatio- ner hur man handlägger olika ärftliga cancersjukdomar (faktaruta 3). Dessa rekommendationer finns på hemsi- FAKTARUTA 3 Vem ska remitteras för regelbundna koloskopier när Lynchs syndrom inte bedöms föreligga? • Ett syskon/förälder/barn med kolorektal cancer innan 50 års ålder (vid diagnos): koloskopi var femte år. • Ett syskon/förälder/barn med kolorektal cancer vid 50–60 år: engångskoloskopi senast vid insjuknandeåldern för släktingen. • Ett syskon/förälder/barn med kolorektal cancer över 60 års ålder: ingen koloskopi. • Två syskon/föräldrar/barn varav en minst under 60 år vid diagnosen: koloskopi var femte år. • Två syskon/föräldrar/barn varav en som är äldre 60 år vid diagnosen: engångskoloskopi senast vid insjuknandeålder för släktingen. • Tre eller fler syskon/förälder/barn: koloskopi var femte år. Koloskopi bör ske upp till 70–75 års ålder och eventuellt längre. Innan fortsatt koloskopi görs en sammantagen klinisk bedömning. Hänsyn tas då till allmänt hälsotillstånd, tidigare fynd vid koloskopier samt patientens egen motivation. dan för Svensk förening för medi- cinsk genetik 1 samt i vårdprogram- met för kolorektal cancer. Säkra DNA Något som ofta glöms bort är att säkra att DNA sparas för framtiden då man står inför en palliativ situa- tion. Det kan få en oerhörd stor bety- delse för andra i familjen i framtiden, och då den sjuka individen får detta klart för sig brukar det inte vara svårt att få ta ett blodprov. Provet skickas till närmaste kliniska genetiska avdel- ning. Om du har frågor kring en specifik familj tveka inte att kontakta klinisk genetik. Sammanfattningsvis finns det några grundläggande saker som en kirurg bör tänka på kring ärftlighet och cancer: • Fråga efter cancerdiagnos hos släk- tingar (syskon, barn, föräldrar och far-/morföräldrar och dokumen- tera detta i journalen). • Remittera unga patienter med koloncancer och de familjer där det finns flera fall till onkogenetisk mot- tagning. • Det är viktigt att säkra DNA inför eventuell framtida diagnostik spe- ciellt hos unga palliativa patienter. • Överväg total kolektomi om patient med Lynchs syndrom ska opereras för koloncancer.  Referenser 1. www.sfmg.se 2. www.nice.org.uk/guidance/dg27 3. Herzig DO, Buie WD, Weiser MR, You YN, Rafferty JF, Feingold D, Steele SR. Clinical Practice Guidelines for the Sur- gical Treatment of Patients With Lynch Syndrome. D. Dis Colon Rectum 2017; 60: 137–143 Vi hälsar följande nya medlemmar varmt välkomna: Leila Amin, Alberto Allegra, Dimitrios Katsarelias, Lida Pistioli, Richard Rahn, Alexandros Vasileiou och Thomas Wåxnäs. Nya medlemmar i Svensk Kirurgisk Förening